Min släktsaga

 Foto på denna webbsida: Katriina Mäkinen

Släktforskning är min nya hobby och jag har listat ut att jag är släkt med ätten Skånck (Skancke), Blix och Bure väldigt långt tillbaka i tiden. Jag är av ätten Ulv. Jag har fått en massa hits med personer som också är släkt med dem på Family Tree DNA. Jag rekommenderar boken om Skanke ätten av Robert de Robelin

Här kommer information om mitt släktträd. Är du släkt med mig så hör gärna av dig. Har du kommit längre tillbaka i tiden än jag eller hittar några fel, så säg gärna till

På min morfar och farfars sida så kommer släkten från Dalarna. Min mors släkt kommer från Gästrikland och min farmors från Jämtland. Jag har också samisk bakgrund på min farmors sida – från Västerbotten och Norge. Min mamma är av familjen mellan liljan och sjöbladet vid Vänerns utlopp

Jag har också flera släktingar som är valooner och tre var smeder. Jag är författare och född 1970 i Stockholm på Allmänna BB som inte finns längre

I Skandinavien har vi många vikingalegender som går tillbaka till gudinnorna Jord, Natt och Sol och gudarna Tor och Oden och Frej. Tor var åskans gud medan Tyr och Tyra var asagudarna som soldater bad till. Valoonerna kallades jättar och vanliga kallades människor. Det fanns dvärgar och småfolk också och en del påstod att det var samerna

Jag har femton ätter i mitt släktträd: Ätten Tuna, av familjen mellan liljan och sjöbladet (även kallad ätten Bi), Braheätten, Skanckeätten, Bjällboätten, Grobladsätten, Ätten Sparf, Ätten Ulv, Ätten Räv, Ätten Blix, Ätten Blixt, Bureätten, Ätten Arctander (valooner), Ätten Sparre över blad och Hårfagreätten

Karta: Jag har anor från alla fem skandinaviska länder, en same från kolahalvön, en träl från Ryssland (Plesetsk nära floden Onega), en träl från Polen (inte så långt från Krakow) och en ana från Greese, nära Antwerpen. Sedan har jag flera anor från Valoonien som bodde nära floden Meuse. Jag har också släkt från England och anor som är kelter från York och en ana från Orkneyöarna

 

Nedan:

Min farmors samiska bakgrund

Min farmors anor från Västerbotten av ätten Bure

Min farmors farslinje 

Min svärdslinje

Mina valoonska rötter 1 & 2
(min fars släkt är av smedsläkt och tog namnet efter en äng)

Mina valoonska rötter 3 och min riddarlinje 1

Min riddarlinje 2 & 3

Familjen Reuter

Min mors morslinje

Min morfars farslinje

Lite om olika släktnamn i min familj

————————————————

 

Min farmors samiska bakgrund

 

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
En åttondels same
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Gift med min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
av familjen Reuter och av valoon
f 1907 02 20 i Sundsvall stad i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

 

Min farmors mor:

Laura (Laila)* Erika Lind
Kvartssame
f 1881 02 10 vid Fjällsjön i Jämtland
Snickarhustru

———————————————-

Gift med Martin* Nikolaus Mårtensson Lööf
av Blix, ätten Skånck och av valoon
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Strömmen, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjön i Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

 

Min farmors mormor:

Erika* Karolina Larsdotter
Halvsame
f 1861 05 20 vid Dojnsjön, Vilhelmina
Piga

———————————————-

Om mamman var en same som gifte sig med en svensk, så var barnet en halvsame. Om pappan var en same så var barnet en same. Efter en åttondel och en sextondel var man en sextondel och en trettionadradel och så vidare oavsett om det var mamman eller pappan som hade samiskt påbrå. Om man var en kvart och gifte sig med en samisk man blev barnet en hel och om man var en kvart och gifte sig med en samisk kvinna blev barnet en halv. Om pappan var en sydsame var sonen en sydsame, men om det var en flicka fick de välja själv mellan mamma- eller pappasidan

I kyrkboken om Erika står det Fader okänd, men pappan var en svensk man i huset där hon gick piga. Det var i Sunnansjö i Fjällsjö där Laila är född. Mannen var gift och ville inte kännas vid barnet

———————————————-

 

Hennes mor:

Sara* Erika Nilsdotter
Sydsame
f 1832 11 02 vid Dojnsjön, Vilhelmina

————————————————

Sara Erikas pappa tog namnet Nils och kom från ett annat län. Han hette också Arwel, men var inte släkt med den andra Arwel, som var nordsame. Denna Arwel Arwelsson var sydsame och hans föräldrar var rika för de ägde en gruva i Norge. Nils visade sig vara pedofil och Sara Eriksdotter fick inte gifta sig med honom och hennes föräldrar sa att de jagat bort honom. Men då var det för sent och hon var redan gravid. Hon gifte sig senare med andra män. Långt senare fick Sara Eriksdotter veta att hennes mamma Märet Sjulsdotter dödat mannen och att de inte alls hade jagat bort honom. Hans släkt kom och undrade varför Nils/Arwel var död och sa att man tänkte döda barnet. Men man lyckades övertala Nils/Arwels föräldrar om att de skulle få behålla barnet, som då var fyra år. De fick inga pengar, men det gjorde inget. Nils/Arwels föräldrar brydde sig inte om flickan eftersom det var en tös. Dessutom var hon sonens enda barn och mamman Sara var viktig eftersom hon var en nåjd. Att Erik var en präst var inte så viktigt. Tösen hette också Sara

Märet Sjulsdotter var en nordsame som flyttat söderut med sina renar, men man skrev in de andra släktingarna i kyrkoboken ändå. De kom egentligen från ”lappmarkerna” och var nomader och hade renhus söderut. Men till slut blev några faktiskt bosatta i Dåjman, som det hette då. Man fick inte skriva i boken att man var en nybyggare om man inte var det, man var inte tillåten att rösta vid tinget om man bara hade ett renhus. Men de här samerna fick rösta vid detta ting och de lovade att inte rösta vid andra ting. Då gjorde de det förstås ändå och då fick de inte rösta alls någonstans längre och då blev de arga. Nils/Arwel var en sydsame och i Sápmi brukar man redovisa pappasidan i ett släktträd. Om pappan var en sydsame var sonen en sydsame, men om det var en flicka fick de välja själv mellan mamma- eller pappasidan

————————————————

 

Hennes mor:

Sara Eriksdotter Sihkvárri
Halvsame
f 1795 06 28 vid Dojnsjön, Vilhelmina
Nåjd

Sara Eriksdotter tog sitt namn efter sikberget. Det ligger brevid Siksjön där kvinnor tvättade sig och badade. Sihkaldat betyder duk eller handduk på nordsamiska. Sara hade en syster som hette Siv som var f 1803 på sommaren. Hon fick två barn med en man och flyttade till Köpenhamn. Hon flyttade tillbaka, men mannen och barnen blev danskar

 

Hennes mor:

Märet Sjulsdotter Stuoravárri
Nordsame
f 1769 på Ormsjölandet, Åsele, Västerbotten
Renägare

————————————————

Gift med Saras fader Erik Persson
av Bureätten
f 1766 11 01 vid Andersvattnet, Burträsk, Västerbotten
Bonde

Erik Persson kom till Dåjman, som nu heter Dojnsjö för att starta en kyrka. Det blev aldrig någon kyrka, men ett litet träkapell där Erik ville att alla skulle be till den vite krist. Märet tog namnet Storberget efter en kulle

————————————————

 

Hennes far:

Sjul Arwelsson
Nordsame
f 1738 07 20 på Ormsjölandet, Åsele
”Skattlapp” och nybyggare vid Dojnsjö

————————————————

Gifte sig med svenskan Märta Johansdotter
f 1730 i Åsele by, Västerbotten
Nybyggardotter i Bäsksjö

Märtas pappa var nybyggare och plöjde den första åkern. Han hette Johan Mattson och var från Österbotten i Finland. Österbottens län var ett svenskt län i Finland 1634-1775 och han var från Vasa län. Han sa att han var från Vasa men inte från staden, men ingen visste var Vasa låg någonstans

————————————————

 

Hans far:

Arwel Warniksson
Nordsame
f omkring 1700 på Rissjölandet, Åsele
”Skattlapp” på Rissjölandet

————————————————

Det står ibland Arvid, Arvidsson och Arvidsdotter i kyrkböckerna för att prästen har försvenskat de samiska namnen Arwel, Arwelsson och Arwelsdotter

————————————————

 

Hans far:

Warnik Ingelsson
Nordsame
f omkring 1680 på Rissjölandet, Åsele
Renskötare

————————————————

Gift med Margareta Arvidsdotter Risberg (Rissivárri på samiska) f 1680 i Åsele. Hennes pappa var svensk och hette verkligen Arvid (och inte Arwel). Han var kriminell och gifte sig med hennes samiska mamma. Han försvann efter bröllopet när han förstod hur fattiga alla var. Namnet Risberg kommer från berget Risberget som ligger på Rissjölandet bredvid Rissjön. Man syftar på björkris, dvärgbjörksris. Det var svårt att gå på det berget för det växte så mycket dvärgbjörksris där, men det är ett vackert berg

————————————————

 

Hans far:

Ingel Jonsson
Nordsame
f på 1600-talet på Rissjölandet, Åsele
”Skattlapp” och renskötare

Ingels farmors mormor kom från Kolahalvön och hon berättade att det finns 11 samiska språk. Hon pratade kildin och lite skolt. Kildin är område åtta på kartan om samiska språk nedan (se bild). Det fanns bara fyra färger förr i tiden och det var rött, blått, gult och grönt – sedan fanns inga mer. Sedan kom svart som i jorden och sedan kom vitt som i himmelen. De som hade röda kläder var viktigast, sedan de med blå och sedan det med gula kläder och sedan de med grönt – det är färgerna i sametingets logotyp. Den visar också riktningen från öst till väst – och de som bodde i Ryssland var fattiga och gröna och de i Norge var rikast och röda. De var bofasta – därför hade de en liten kåta logotypen. De gula i nordöst var rikare än de gröna i sydöst och de blå i väst var finare än de gula, men inte lika fina som de som hade röda koltar

Märets släkt var gröna nordsamer från Sverige men kvinnan från kolahalvön var gul. Arwel Arwelsson från Norge var också grön, men han hade en blå i sin släkt. Min farmor hade en grön kolt men alla retade henne för det – icke samer tycker att en kolt borde vara blå. Hon bar en gul kolt ett tag för att hon tyckte det var fint – men folk som inte var samer fattade ingenting. Så till slut satte hon på sig en blå kolt för att pleasa folk på ambassader för de föreställde sig att alla samer har blå koltar. Så min farmor gav upp och bar en blå kolt för att passa in i en stereotyp

Språkområden: 1. Sydsamiska 2. Umesamiska 3. Pitesamiska 4. Lulesamiska 5. Nordsamiska 6. Skoltsamiska 7. Enaresamiska 8. Kildinsamiska 9. Tersamiska

(Källa och bild: Wikipedia)

Det finns 11 samiska språk och de som fattas på kartan är Kemisamiska som talas i Finland vid Kemi älv och sedan finns det Akkalasamiska som talas på kolahalvön

————————————————

Tack till Kjell-Åke Lundström, släktforskare, och http://www.sijtijarnge.no

————————————————

 

Min farmors släkt från Västerbotten av ätten Bure

 

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
En åttondels same
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Gift med min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
av familjen Reuter och av valoon
f 1907 02 20 i Sundsvall stad i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

 

Min farmors mor:

Laura (Laila)* Erika Lind
En kvartssame
f 1881 02 10 vid Fjällsjön, Jämtland
Snickarhustru

———————————————-

Gift med Martin* Nikolaus Mårtensson Lööf
av Blix, ätten Skånck och av valoon
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjön i Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

 

Min farmors mormor:

Erika* Karolina Larsdotter
Halvsame
f 1861 05 20 vid Dojnsjön, Vilhelmina
Piga

———————————————-

Om mamman var en same som gifte sig med en svensk, så var barnet en halvsame. Om pappan var en same så var barnet en same. Efter en åttondel och en sextondel var man en sextondel och en trettionadradel och så vidare oavsett om det var mamman eller pappan som hade samiskt påbrå. Om man var en kvart och gifte sig med en samisk man blev barnet en hel och om man var en kvart och gifte sig med en samisk kvinna blev barnet en halv. Om pappan var en sydsame var sonen en sydsame, men om det var en flicka fick de välja själv mellan mamma- eller pappasidan

I kyrkboken om Erika står det Fader okänd, men pappan var en svensk man i huset där hon gick piga. Det var i Sunnansjö i Fjällsjö där Laila är född. Mannen var gift och ville inte kännas vid barnet

———————————————-

 

Hennes mor:

Sara* Erika Nilsdotter
Sydsame
f 1832 11 02 vid Dojnsjön, Vilhelmina

————————————————

Sara Erikas pappa var en sydsame, se ovan

————————————————

 

Hennes mor:

Sara Eriksdotter
Halvsame
f 1795 06 28 vid Dojnsjön, Vilhelmina
Nåjd

 

Hennes far:

Erik Persson
f 1766 11 01 vid Andersvattnet, Burträsk, Västerbotten
Bonde

————————————————

Gift med Saras mor Märet Sjulsdotter
Nordsame
f 1769 på Ormsjölandet, Åsele, Västerbotten
Renägare

Erik Persson kom till Dåjman, som nu heter Dojnsjö för att starta en kyrka. Det blev aldrig någon kyrka, men ett litet träkapell där Erik ville att alla skulle be till den vite krist

————————————————

 

Hans far:

Per Eriksson
f 1733 vid Lappvattnet, Burträsk, Västerbotten

————————————————

Gift med med Eriks mor Sara Mårtensdotter,
f 1732 vid Burträsk, Västerbotten.

Hennes far är:
Mårten Persson Granoxe
f 1701 07 29 vid Andersvattnet, Burträsk
Soldat

Granoxe är ett soldatnamn och är dialekt för ekorre

————————————————

 

Pers mor:

Margareta Abrahamsdotter
f 1711 02 02 vid Ljusvattnet, Burträsk, Västerbotten
d 1786 i Vaasa, Finland

————————————————

 

Pers far:

Margareta gifter sig med Pers far,
Erik Persson Färill,
f 1707 02 24 vid Burträsk, Västerbotten
d 1741 05 .. i Burträsket
Soldat

Färill var ett soldatnamn och betyder fjäril

I sitt andra gifte i maj 1741 gifte Margareta sig med
Per Olofsson Trana
f 1732 i Burträsk

Margareta och Per Trana flyttade till Finland. Hon lämnade Eriks barn i Sverige men fick nya barn med Per i Finland. Margareta Abrahamsdotter Färill Tranas pappa hete Abraham Mårtensson Utter och var f i december 1686 i Åbyn vid Risvattnet. Hans mor hette Karin Stefansdotter f 1645 i Åbyns by. Hennes far hette Stefan Olofsson f 1615 i Åbyns by vid Burträsket

Hans fader hette Olof Tysk f 1586 i ett annat land (med det menade man ett annat landskap). Han var av en fin ätt och han talade tyska och därför så kallades han för Olof Tysk. Han var svensk men hade tyska släktingar. En del sa att han var av liljan och sjöbladet men han var inte f i Vänersborgen. Hans släkting bar inte den vita liljan utan ett grönt sjöblad. Förr i tiden var grön en svår färg att göra så den såg blå ut. Vad som såg grönt ut på medeltiden var mera sjögrönt

När Olof Tysk flyttade till Åbyn så fanns det ingen kyrkbok i kyrkan så han lärde prästen hur man skulle skriva en sådan och därför så är denna kyrkbok den första i detta område. Olof Tysk var från ett område där det inte fanns en präst och Åbyns präst ville åka och hälsa på en annan präst för att lära sig hur man gjorde. Till slut samlade hela byn ihop så att prästen fick besöka Skara. Det var nog bäst att han fick se en stor kyrka. Vem prästen var är tyvärr höljt i mörker

————————————————

 

Eriks far:

Per Johansson
f 1660 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans far:

Johan Eriksson
f 1630 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans far:

Erik Persson
f omkring 1600 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans far:

Per Larsson
f omkring 1550 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans far:

Lars Andersson
f omkring 1530 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans far:

Anders Olofsson
f omkring 1510 i Åbyn vid Burträsk

 

Hans mor:

Brita Jonsdotter
f 1485 vid Yttervik, Skellefteå

Brita blev förälskad i en träl från Polen och fick två barn med honom. Han kallades för Jon, han var ett tjänstehjon. Jon var ett vanligt namn på icke fria män. Svarta slavar hette John, Jim och James. Fadern skämdes och de var inte gifta så han sålde slaven och barnen och hon förlät honom aldrig. Hon blev bortgift med Olof Andersson, f 1480 i Åbyn, Burträsk. Då var hon gravid med trälens tredje barn och Olof sa inget för då skulle barnet bli sålt med. Barnet blev som hans och barnen efter det blev alla Olofs. Min ana Anders fick namnet Olofsson efter sin styvfar

 

Hennes mor:

Lucia Andersdotter
Lilla Lussi i Viken
f 1462 vid Bureån, Skellefteå

Hon flyttade till Ytterviken, därav smeknamnet. Vid Bureån fanns en fatbur där alla samlades för möten. En fatbur eller fatabur är en förrådsbyggnad med värdefull egendom som alla vakade över som låg bredvid ån. Det var inte ätten Bure som ägde fatburen men de tog namnet Bure ändå efter ån. Bureån ledde till Bureälven som flyter ut i Bottenviken söder om Skellefteå och vattenvägarna var viktiga

 

Hennes far:

Anders Olofsson Vega
f 1425 vid Bureån, Skellefteå

Anders tog sitt namn efter en vinkel och det var stjärnkonstellationen Vega. I Bureättens vapensköld finns en arm med en vinkel och fem stjärnor. Han tog en blå sköld men han red med de gula så han gjorde den tvådelad. Hans dotter Lilla Lussi i Viken gifte sig med Jon Olofsson Jarl, f 1460 vid Ytterviken. Han skyddade utkanten av Europa och var den sista utposten mot norr. Det sägs att han fick besök av den självaste påven från Rom. Jon hade en gul sköld med en grön blomma som såg ut som en lång knopp, han hade tagit namnet efter en planta. Han valde groblad som tidigare hette Plantago Psyllium på latin (som psylliumfrön) för att han tyckte om dessa frön och de var bra för magen. Prästen kunde inte stava till Psyllium så han krev Bygdsiljum och det heter en by i närheten nu i denna dag för de trodde att det hade med bygd att göra. Det var Jon Olofsson Jarl som startade kyrkboken

Lucia Andersdotter flyttade till Ytterviken när hon och Jon gifte sig och hon var så rädd för det konstiga folket på andra sidan viken vid världens utkant. De fick inte umgås med de läskiga samerna och man fick inte gifta in sig med detta konstiga folk. Men det gjorde den här grenen av familjen faktiskt senare ju

 

Hans far:

Olof Hersesson Svart
Gamle Olof
f 1390 på Bureå 1, Skellefteå

————————————————

Olof Hersesson, även kallad Gamle Olof, är den tidigast säkerställde anfadern för Bureätten. Hans far hette Herse och han tog namnet efter en häst som var lite härsan och tvärsan

————————————————

 

Läs mer här om släkten Niurenius som också gifte in sig i flera ätter

 

Min farmors farslinje

 

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
En åttondels same
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Gift med min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
av familjen Reuter och av valoon
f 1907 02 20 i Sundsvall stad i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

 

Min farmors far:

Martin* Nikolaus Mårtensson Lööf
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

———————————————-

Gift med min farmors mor Laura (Laila)* Erika Lind
En kvartssame
och av Bureätten
f 1881 02 10 vid Sunnansjö, Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

 

Martins far:

Mårten Nilsson Löf
f 1823 09 28 på Tullingsåsen vid Ström, Jämtland
Bonde

————————————————

Mårten gifter sig med Martins mor, 
en släkting, sin bryllings dotter
Marin Olofsdotter
av Blix, ätten Skånck och av valoon
f 1832 07 28 på Öhn vid Ström, Jämtland

Marins mor heter Regina Nilsdotter f 1798 06 11 och Reginas far Nils Mårtensson Strömlin, f 1767 10 08 på Öhn vid Ström. Hans far heter Mårten Andersson f 1733 02 07 och Mårtens mor heter Kerstin Mickelsdotter. Hon är född 1711 på Tullingsåsen vid Ström, och är syster till Anders Mickelsson nedan

(Nils Mårtensson Strömlins mor hette också Regina Nilsdotter, f 1735 i Tullingsås by, och hon var gift med sin syssling Mårten Andersson, f 1733 på Öhn vid Ström – Nils Mårtenssons Strömlins far – ovan)

Marin var även Mårtens bryllings dotter på hans farmors sida. Nils Mårtensson Strömlins mor Regina Nilsdotter f 1735 07 12 hade morföräldrar som kom från Gotland. De hette Olof Abrahamsson f omkring 1660 och Ragerd Persdotter f 1653

————————————————

Alltså = Marin Olofsdotter var Mårtens bryllings dotter på både hans farmors och farfars sida. Dessutom var Marins morfars föräldrar sysslingar (Nils Mårtensson Strömlins föräldrar). Nils Mårtensson Strömlin gifte sig med Marin Johansdotter Lin, f 1768 12 13 vid Strand, Ström, Jämtland. Hon var av Blix, ätten Skånck, av valoon och hon var smed. Hon tog sitt namn efter en äng och han fick ett dubbelnamn för att han var så knäpp. Han var en kändis under sin tid och det sägs att han blev brutalt mördad

————————————————

 

Mårten Nilsson Löfs far:

Nils Olofsson Löf
f 1777 10 13 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde

————————————————

Gifte sig med Mårtens mor Karin Svensdotter
f 1782 01 30 vid Vallen vid Ström

Karin hade en morfars far som var soldat. Han hette Sven Andersson Wall f 1678 vid Vallen vid Ström. Han tog sitt namn efter växten ängsvall, men han kallades bara wall. Vallväxten heter också blålusern eller alfalfa och groddarna kan man äta. Han var gift med Karins morfars mor Karin Eriksdotter Berg, även hon soldat. Hon var f 1682 på Tullingsåsen. I sitt andra gifte var hon gift med soldaten Anders Larsson Dunder f på Tullingsåsen. Han fick namnet efter en gammal soldat som slutat. Dunder var ett berg i Jämtland

Karin Eriksdotter Bergs farmor var Karin Eriksdotter Sparf f 1605 på Mon vid Hammerdalen – av en fin prästfamilj. Fadern hette Eric Jonsson Sparf även han född på Mon vid Hammerdalen och modern hette Seborg Persdotter f 1560 i Lit. Seborgs morfar kom från Island. Erics fader hette Jon Ersson Sparf och han tog namnet efter fågeln. Han var liten som en sparv och var inte så stor i maten. Han var född i Västergötland och kom för att bygga en kyrka i Hammerdalen, men det blev aldrig någon kyrka under hans livstid. Men familjen blev kvar

Karin Eriksdotter Bergs bror Göran Eriksson hade en dotterdotter, Lisbet Karlsdotter, som gifte in sig i ätten Skånck, se nedan

Sven Andersson Walls son hette Erik Svensson Wallberg f 1703 12 25 vid Vallen vid Ström. Han hade ett nedlåtande dubbelnamn. Hans son hette Sven Eriksson f 1733 08 18 f på samma plats. Han var så glad att han fick gifta in sig i familjen Zakrissons. De var en storfamilj som bodde på Holmen vid Havsnäset och de var jättemånga. Då tyckte man att sjöar var stora som hav. Karin Svensdotters mor hette Brita Zakrisdotter f 1742 08 13 vid Ström. Britas far Zakris Zakrisson f 1708 på Havsnäset vid Alanäset hade en bror som kallades Holmen Lars Zakrisson f 1716 som sedan tog över bondgården på Holmen. Lars gifte sig med Gölin Andersdotter av ätten Blix och Skånck

Gölin Andersdotter f 1716 01 02 på Öhn vid Ström hade en far som hette Anders Eriksson f 1688 04 22 vid Gåxsjön. Hans mor Gölin Andersdotter f 1659 04 07 vid Strand var dotter till Anders Jönsson f 1632 vid Ström, se längre ner. Anders Erikssons far var Erik Hansson Blix f 1646 09 20 på Grenåsen vid Hammerdalen. Den äldsta sonen Hans Eriksson Blix (Anders bror) tog över gården så Anders Eriksson hade tur som fick flytta till Öhn. Bara Hans fick ta namnet Blix. Erik Hansson Blix hade en far som hette Hans Eriksson Blix f 1612 vid Oviken. Han var bonde, länsman och kyrkvärd. Hans far hette Erik Eriksson Blix f 1576 vid Oviken och han var kyrkoherde i Hammerdalen och bonde vid Görviken.

Fadern hette Erik Månsson Blix f 1540 på Rödön. Han var landsprost och kyrkoherde vid Oviken 1572-1611. Hans fader var Måns Olofsson Blix f 1500 på Rödön. Han kallades Herr Måns. Hans fader hette Olof Jönsson Blix, Herr Olof, f 1475 i Bjärme by vid Hackåsen. Han var kyrkoherde på Rödön 1532-1539.  Olof tog namnet Jönsson efter sin moder Ingrid Jönsdotter Skånck f 1455 i Marieby och namnet Blix när han gifte in sig i ätten Blix. Fadern hette Kettil Kettilsson Blixt f 1455 i Bjärme by vid Hackåsen, se längre ned. Hela familjen Kettilsson var från Bjärme

Nils Olofsson Löf var syssling till Nils Mårtensson Strömlin

————————————————

 

Hans far:

Olof Andersson
f 1738 05 19 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde och häradsdomare

————————————————

Olof Andersson gifter sig med Nils mor, sin brylling
Anna Svensdotter, f 1741 vid Näset vid Ström

Deras gemensamma anor är Mårten Andersson f 1610 vid Ström och Märeta Olofsdotter f 1615 vid Ström. Anna Svensdotters föräldrar är sysslingar med samma anor. Mårten Anderssons morfar var Helje Grelsson f 1565 i Grelsgården, en viktig storgård i Jämtland. Ordet grel är danska och betydde tre eller gräl eller gräll och då syftade man på det trejde barnet. Man döpte ofta det tredje barnet till Grel i Danmark för de bråkade så mycket. För kvinnorna var det tredje barnet ibland svårast att älska och man kallade dem ibland för vredens barn. Sara Lidman, som är en känd arbetarklassförfattare, har skrivit en bok som heter Vredens barn. Den ingår i den kända Jernbanesviten

Anna Svensdotters mormors farfar var Jon den äldre Jönsson f 1610 på Öhn. Hans far hette Jöns Jonsson f 1580 vid Ström och hans far hette Jon. Jon d ä Jönsson har en bror som hette Jon den yngre Jönsson f 1615 vid Ström. Föräldrarna trodde att deras son Jon skulle dö för han var så sjuk när han var liten, så de döpte den nya pojken till Jon med. Men båda överlevde till vuxen ålder så därför hade de två Jon. Förr i tiden om ett barn dog var det vanligt att man döpte nästa barn till samma sak

Den här familjen var INTE släkt med ätten Skånck, men de gifte in sig i ätten Skånck senare. Jöns Jonsson f 1580 vid Ström hade inte en far som hette Jon Pedersson. Fadern hette Jon och det går inte att komma längre tillbaka här. Ättlingarna har däremot gift in sig i ätten Skånck flera gånger inte bara i Jämtland

Fadern Anders Mickelsson f 1707 08 på Tullingsåsen hade redan gift in sig i denna familj

Anna Svensdotter hade en farfars farfar som hette Nils Eriksson f omkring 1580 vid Näset. Han kallades Stor-Nils och var även han en storbonde i Jämtland

————————————————

 

Hans far:

Anders Mickelsson
f 1707 08 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde

————————————————

Gifte sig med Gunilla Olofsdotter
f på vintern 1712-1713 på Öhn vid Ström

Gunilla var dotter till en nämndeman som hette Olof Eriksson Öhman, ägare av Öhn nr 1. Han var född på vintern 1679-1680 på Öhn vid Ström. Han var inte soldat utan namnet Öhman fick han för att han var en ö-man, alltså en man på en ö som hette Öhn. Hans mormor hette Ingeborg Eriksdotter Sparf f 1595 på Mon vid Hammerdalen. Hon var syster med Karin Eriksdotter Sparf nedan vars barnbarns barnbarn gifte in sig i ätten Skånck, se nedan

De var av en fin prästfamilj. Fadern hette Eric Jonsson Sparf även han född på Mon vid Hammerdalen och modern hette Seborg Persdotter f 1560 i Lit. Seborgs morfar kom från Island. Erics fader hette Jon Ersson Sparf och han tog namnet efter fågeln. Han var liten som en sparv och var inte så stor i maten. Han var född i Västergötland och kom för att bygga en kyrka i Hammerdalen, men det blev aldrig någon kyrka under hans livstid. Men familjen blev kvar

Gunilla Olofsdotters morfars far hette Jon den yngre Jönsson f 1615  vid Ström. Hans far hette Jöns Jonsson f 1580 vid Ström och hans far hette Jon. Jon d y Jönsson har en bror som hette Jon den äldre Jönsson f 1610 vid Ström. Föräldrarna trodde att deras son Jon skulle dö för han var så sjuk när han var liten, så de döpte den nya pojken till Jon med. Men båda överlevde till vuxen ålder så därför hade de två Jon. Förr i tiden om ett barn dog var det vanligt att man döpte nästa barn till samma sak

Den här familjen var INTE släkt med ätten Skånck, men de gifte in sig i ätten Skånck senare. Jöns Jonsson f 1580 vid Ström hade inte en far som hette Jon Pedersson. Fadern hette Jon och det går inte att komma längre tillbaka här. Ättlingarna har däremot gift in sig i ätten Skånck flera gånger inte bara i Jämtland

Även Anders Mickelssons son Olof Andersson f 1738 05 19 på Tullingsåsen gifte sig in i denna familj

————————————————

 

Anders och Kerstins far:

Mickel Andersson
f 1671 vid Strand, Ström, Jämtland

————————————————

Mickels syster Gölin Andersdotter
f 1659 04 07 vid Strand, Ström, Jämtland
gifte sig med Erik Hansson Blix
av ätten Blix och av ätten Skånck

f 1646 09 20 på Grenåsen, Hammerdal, Jämtland

Alla Anders barn kunde läsa och skriva efter som han var nämndeman. Anders kunde skriva med både runor och med det latinska alfabetet

————————————————

 

Mickel och Gölins far:

Anders Jönsson
f 1632 vid Strand, Ström, Jämtland
Nämndeman och bonde på Strand nr 2

 

Hans far:

Jöns Mickelsson
f omkring 1590 vid Strand, Ström, Jämtland
Bonde på Strand nr 2

 

Hans far:

Mickel Håkansson
f omkring 1560 vid Strand, Ström, Jämtland
Brukare av Strand nr 2

 

Hans far:

Håkan Mickelsson
f omkring 1530 vid Strand, Ström, Jämtland

 

Hans far:

Mickel Persson
f vid Strand, Ström, Jämtland

 

Hans far:

Per vid Strand
Bonde vid Strand på 1400-talet

————————————————

Tack till Jan-Sören Lindh, släktforskare, och webbplatsen http://www.stenbanken.com

————————————————

 

Min svärdslinje

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
f 1907 02 20 i Sundsvall i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Gift med Ingrid* Elisabet Löf ovan
av samisk härkomst och av Bureätten,
Blix och ätten Skånck och av valoon
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

 

Min farfars far:

Josef* Emanuel Hedström
f 1878 03 19 vid Grytnäs i Dalarna
Skräddare

Josef hade fyra barn, varav Olle var ett. En av sönerna – Frans Oskar* Emanuel Hedström f 1905 01 06 i Sundsvall gifte sig med Alexandra (Sandra)* Oskaria Olsson Vackerberg. Hon var av släkten Huss och kom från Dalsland. Hon hade två oäkta barn som lämnades bort innan de träffades. Hon var f 1910 06 30 i Torp. Oskar var montör och bilmekaniker och kallades Kardan-Oskar. De fick aldrig några barn 

————————————————

Gifte sig med Astrid Lindström
av familjen Reuter
f 1880 06 27 på prästbordet i Oviken, Jämtland
Sömmerska

————————————————

 

Min farfars farfar:

Johan Olsson (Olofsson) Hedström
f 1837 07 06 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Skomakare

————————————————

Gifte sig med Anna Karin Stät (Stedt)
av valoonsk härkomst
f 18451207 i Stusshyttan, Grytnäs, Dalarna
Piga, skomakarhustru och smed

Hon tog sitt namn efter en äng och han tog sitt namn efter vattendraget Hedströmmen

————————————————

 

Hans far:

Olof Larsson
f 1808 06 02 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning nr 14 ”Larses”. Arbetskarl

————————————————

Han gifte sig med
Anna Johansdotter, 
f 1810 04 22 Laggarbo, Hedemora

Anna Johansdotters mor hette Anna Andersson f 1775 08 30 i Norrby by utanför Hedemora. Hennes mor hetter Kerstin Jansdotter f 1736 i Jälkarbyn. Hennes mor hette Catharina Gabrielsdotter f 1701 i Jälkarby by utanför Hedemora

Catharina Gabrielsdotters fader hette Garbriel efter ärkeängeln Gabriel i Bibeln. Han fick bara en dotter och hans högsta önskan var att hon gifte sig med en nämndeman. Det fanns ingen nämndeman i området så han hämtade en från en annan plats. Gabriel och den här mannen lärde alla hur man var en nämndeman och varför man skulle ha en sådan. Nämndemannen hette Johan Persson f 1711 04 03. Han dog 1781 01 02 i Jälkarby by utanför Hedemora. Gabriel var väldigt gammal när han dog men han hann vara med på Catharinas bröllop. Gabriel var från en fin ätt – ätten Ulv – men han gifte in sig bara i en helt vanlig bondfamilj och han fick bara en dotter. Det finns fler Gabrielsdotter och Gabrielsson i denna kyrkobok, men de är inte hans barn

————————————————

 

Hans far:

Lars Olofsson
f 1767 01 03 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning nr 14 ”Larses”. Sockenman

En benning betyder att det är en ort som har ett smältverk

 

Hans far:

Olof Olofsson
f 1723 07 13 i Ingvallsbenning by, Hedemora
Bonde och sexman i Ingvallsbenning

 

Hans far:

Olof Larsson
f 1681 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning

 

Hans far:

Lars Olofsson
f i Ingvallsbennings by, Hedemora

 

Hans far:

Olof i Ingvallsbennings by, Hedemora
f på Gotland

 

Mina valoonska rötter 1 och 2

 

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
f 1907 02 20 i Sundsvall i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Gift med Ingrid* Elisabet Löf
av samisk härkomst, av Bureätten,
Blix och ätten Skånck och av valoon
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

 

Min farfars far:

Josef* Emanuel Hedström
f 1878 03 19 vid Grytnäs i Dalarna
Skräddare

Josef hade fyra barn, varav Olle var ett. En av sönerna – Frans Oskar* Emanuel Hedström f 1905 01 06 i Sundsvall gifte sig med Alexandra (Sandra)* Oskaria Olsson Vackerberg. Hon var av släkten Huss och kom från Dalsland. Hon hade två oäkta barn som lämnades bort innan de träffades. Hon var f 1910 06 30 i Torp. Oskar var montör och bilmekaniker och kallades Kardan-Oskar. De fick aldrig några barn 

————————————————

Gifte sig med Astrid Lindström
av familjen Reuter
f 1880 06 27 på prästbordet i Oviken, Jämtland
Sömmerska

————————————————

 

Hans mor:

Anna Karin Stät (Stedt)
f 1845 12 07 i Stusshyttan, Grytnäs, Dalarna
Piga, skomakarhustru och smed

Hon tog sitt namn efter en äng och hennes man Johan Olsson (Olofsson) Hedström f 1837 07 06 tog sitt namn efter vattendraget Hedströmmen. Han var skomakare, se ovan

 

Hennes far:

Carl August Myrsell
f 1823 09 03 i Jugansby, By, Dalarna
Färgarlärling, soldat och korpral i rote nr 60
i Stusshyttan i Grytnäs, Dalarna. Smed

————————————————

Gifte sig med Catharina (Carin)* Friberg
f 1817 02 18 på Forstby ägor i Västerfärnebo i Västmanland
Soldat

Hennes pappa Jonas Friberg f 1757 i Lidköpings stad i Västergötland var skomakare och hade flyttat till flera platser för att sälja skor. Han var gift tre gånger med 1) Lisa Larsdotter Norström f vid sjön Fraggen 1752 04 15. Hon var dotter till en smed som hette Sara Noräng och pappan hette Lars och han tog namnet Norström efter Norströmmen. Han var skomakare och de bodde vid Norängen vid Norberg i en fragg inte så långt ifrån sjön Fraggen. En fragg var en byggnad som smeder bodde i.

I sitt andra gifte 2) Stina Andersdotter och hon var från Lidköping och f 1768 12 24. Hon var f på julaftons morgon och var fager men vek. Hon klarade bara två barn. I sitt tredje gifte 3) Catharina Larsdotter, min anmoder, f 1780 08 04 i Bennebo by vid Karbenningen. En benning är en smältdegel som i detta fall låg vid ett kar. Hennes farfar Elias Eriksson var en bergman f 1704 07 02 vid Starbäcken. Där satt alla och tittade på stjärnorna. Starbäcken flöt ut i en sjö där det fanns en våle, en sorts boj där alla töjde sina båtar. Den här vålen låg i västra änden av sjön, så man döpte platsen till Västervålen. Det låg i Västmanland, norr om Västerås

Elias Eriksson Fågel, f 1704 07 22 vid Starbäcken nära Västervålen var en bergman som bodde på Bovallen vid Karbenning by. Han var en känd kyrkmålare och han målade väggarna i kyrkor. Han fick många barn. Dottern Sara Eliasdotter tog över konstnärsskapet när han dog och hon har målat muralmålningar i hela Västmanland. Sonen Jan Eliasson Vinkel var också en kändis på sin tid. Hans yngsta son, Lars Eliasson Angle f 1750 12 14 på Bovallen, blev en bonde i Bennebo by (Catharina Larsdotters far). Elias fick sitt namn av sin fader Erik Olofsson efter ärkeängeln i Bibeln. Elias farmor hette Hanna och hon hade en tvilling som hette Hans. Elias moder var av en fin ätt – ätten Ulv. Hon hette Anna och hon startade kyrkboken för att hon kunde läsa och skriva. Hon kunde också runornas hemlighet

Jonas far Eric Friberg f i maj 1738 var borgare i Lidköpings stad och gift med Johanna Kjellström. Hon var inte av smedsläkt eller valoon utan hette så för att hon var f vid Kjellströmmen. Erics far var också borgare i Lidköpings stad och hette också Eric Friberg. Han var f 1697 och han kallades Eric Friberg Åsna för att han bar runt så mycket saker jämnt som en annan packåsna. Han var gift med Margareta Hasselberg, som tog sitt namn efter Hasselberget – en liten kulle i Lidköping stad. Hon var f i juni 1707 och hennes far hette Eric Hassel och han dog i februari 1738 på samma plats. Han var en kringresande handelsman och tog namnet efter en buske, fast hassel är botaniskt sett ett träd. Friberget var också en liten kulle som låg strax utanför staden

————————————————

 

Hans mor:

Cathrina Persdotter
f 1798 06 01 i Klostret, Husby, Dalarna
Piga i Capellansgården, organistfru och
fattighjon i Färjan, Näs, By, Dalarna

Cathrina Persdotter var så arg när hon blev gammal för att hon var tvungen att dö som ett fattighjon i Näs när familjen hon gift in sig i var så rik. Hon ville att det skulle stå i kyrkboken sanningen så att familjen skulle få skämmas inför prästen

————————————————

Gifte sig med Carl Eric Myrsell
f 1796 06 27 i Jugansbo by, Dalarna
Organist i Jugansbo by

Hans far hette Fredrik Theodor Myrsell f 1765 11 30 i Hyenshyttans by, Stora Skedvi, Dalarna. Hans far hette Hans Myrsell f 1718 06 27 i Gävle stad, Gästrikland. Han var organist, klockare, vaccinatör och skolmästare. Hans fru var Anna Magdalena Sahlstedt f 1721 09 23 i Hyenshyttans by i Stora Skedvi och hon var en madame. Hennes morfar var en länsman i Stora Skedvi (Andreas Fahlén).

Hans Myrsells far var Esaias Myra som var cornett (lägsta officersgraden vid ett husar- och kavalleriförband). Egentligen hette de Sell (Sälg), men sedan fick de byta sitt soldatnamn efter ett djur – och det blev Myrsell. Hade man ett dubbelnamn, var man lite knäpp och alla skojade och sa att han var lite säll och modig som en myra. Han stod för underhållningen ute i fält. Hans Myrsells mor hette Magdalena Berg efter sin mamma, men hon var inte soldat. Hennes moder hette också Magdalena Berg, f i Vallonien vid floden Meuse på en äng närmast källan. Fadern hette Ian, också f i Vallonien vid floden Meuse fast vid flodens mynning utvid havet. Hon var smed. De var inte släkt med de andra från Valoonien, men kom från samma område. Magdalena var född på en äng, vars franskklingande namn hon bar, den närmast källan. Men hon tog också ett soldatnamn i Sverige eftersom hon var en krigare – därav namnet Berg. Se reglerna längst ner. Hon var född på samma äng som Eric Arctander Äng, men de var inte släkt. De pratade flammländska men det franska ordet för äng är prairie

————————————————

 

Hennes mor:

Margareta Olofsdotter
f 1761 02 24 i Klostret, Husby, Dalarna
Arbetarhustru

————————————————

Gifte sig med Per Andersson
f 1755 09 29 i Hanåker, Husby i Dalarna
Bruksarbetare i Klostret i Husby, torpare i Bosjö i Garpenberg

De träffade varandra i Klostret där Margareta också färgade lin. Han hade inte mindre än fyra soldater i sin släkt. Hans far hette Anders Persson Norman f 1726 i Hansbyn. Han hade fått soldatnamnet Norman efter en soldat som dött. Den soldaten kom från norr (och var inte norrman). Han var skräddare och sydde uniformer.

Pers farfars far hette Johan Persson Svart efter svartvinbärsbusken och han hade svarta fingrar för att han älskade att plocka svarta vinbär längs vägarna. Johans Svarts fru hette Anna Christoffersdotter f 1678. De kom tillsammans till denna husaby för att söka arbete. När Johan Svart hade dött gifte hon om sig med Johan Larsson Bruuse f i november 1691 i Garpenberg. Han var också soldat och sökte jobb som soldat i denna Husaby. Han tog namnet efter de tre bockarna Bruuse i sagan

Per Anderssons morfar Erik Persson Roos var f 1696 och tyckte om rosor. Han tog namnet efter busken. Hans far hette Per Eriksson Stryker och han var väldigt otrevlig, men barnen blev okej. De två senare kom båda från Hanåker

————————————————

 

Hans far:

Olof Andersson Färglin
1731 10 11 i Möckelby by, Dalarna
Bruksarbetare och färgare av lin

————————————————

Gifte sig med Anna Eriksdotter
f 1732 12 06 i Klostret i Klosterts by i Husby

Anna Eriksdotters morfar Erik Andersson var en viktig sockenman. Anna Eriksdotters pappa var uppsyningsman i Husby 1749. Han hette Erik Göransson Strömberg och var f 1707 11 28 i samma kloster. Han hade ett skojigt nedlåtande dubbelnamn som han till slut tog bort för att alla retade honom. Hans pappa hette Göran Johansson, en sågare som var f i aug 1663 samma kloster. De hade nunnor där som förlöste barn

————————————————

 

Hans mor:

Margareta Persdotter
f 1703 04 17 i Husby, Dalarna
Bondhustru

Husby var en husaby eller vad man tidigare ibland kallade kungsgård. Där samlade man ihop förnödenheter i stora lador och så kom soldaterna dit för att senare färdas i grupper. De fick kläder, mat och vapen. Hit kom många andra för att se soldaterna ge sig av i krig och en del för att göra affärer. Valoonerna kom hit för att sälja sina svärd, men få soldater hade råd med dem. I klostret tog man hand om de sårade.

Husbyar anses höra till den tidigmedeltida administrativa indelningen och har en jämn spridning i sina respektive områden. De brukar ligga strategiskt i sin bygd, och utgjorde ofta ett slags förråd för närmaste kung, förvaltat av hans bryte. Ordet bryte är av engelskan brute som leder till ordet brutal

————————————————

 

Hennes fader:

Pierre Meuse
f i Valoonien

————————————————

Gift med Margaret Meadow
f i Valoonien
d 1706 i Dalarna i Sverige

Margaretas fader var valoon och tog namnet Per i Sverige. Han hade ett lustigt namn och kom från floden Meuse i Valoonien (nuvarande Belgien). Han var inte släkt med familjen Arctander. Familjen Arctander pratade flamländska, men dessa valooner talade franska. Per hette egentligen Pierre och han tog namnet Meuse eftersom hans fru var en smed och tog namnet efter en äng. Han var född på en äng på andra sidan av floden Meuse där folk var svarthåriga och inte rödhåriga. Hans fru kom från nära källan, men inte närmast och hon talade engelska och kallades för Meadow och hon var rödhårig och jättelång. Hon dog tre år efter dottern Margareta föddes och dottern gavs bort till en bondfamilj i Husby som vore hon ett hittebarn. Fadern åkte tillbaka Valoonien och kom aldrig igen.

Margareta Persdotter fick två barn och dog när det tredje föddes. Det andra barnet dog som ung, men det första barnet blev lyckosamt och färgade kläder. Släktingar kom från Valoonien för att se hur det gått, men då ville man inte veta av dem. De var glada att deras barnbarn överlevt och fått många barn och de hördes aldrig av mer. De ville inte störa. Har man tre smeder i sin familj får man bära tre svärd på sin riddarsköld. Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

————————————————

 

Mina valoonska rötter 3 och min riddarlinje 1

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Gift med min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
av familjen Reuter och av valoon
f 1907 02 20 i Sundsvall i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

 

Min farmors far:

Martin Nikolaus Mårtensson Lööf
f 1877 02 04 i Örjans by, Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

———————————————-

Gift med Laura (Laila)* Erika Lind
av samisk härkomst och av Bureätten
f 1881 02 10 vid Sunnansjö, Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

 

Hans mor:

Marin Olofsdotter
f 1832 07 28 på Öhn, Ström, Jämtland

 

Hennes mor:

Regina Nilsdotter
f 1798 06 11 på Öhn, Ström, Jämtland

 

Hennes mor:

Marin Johansdotter Lin
f 1768 12 13 vid Strand, Ström, Jämtland
Smed

———————————————-

Gift med Nils Mårtensson Strömlin
f 1767 10 08 på Öhn, Ström, Jämtland
d 1808 12 .. på Öhn, Ström, Jämtland

Gift i sitt andra gifte med Jens Valoon
f i Danmark
Knivsmed

De hade flera barn tillsammans men de finns inte i kyrkboken

———————————————-

 

Hennes far:

Johan Pettersson Fjellman
f 1731 i Lit by, Jämtland
Soldat

———————————————-

Gifte sig med Lisbet Karlsdotter
f 1748 09 18 i Grelsgården vid Ström, Jämtland

Hennes farfars farmor Gunborg Sigfridsdotter var f exakt år 1600 på Island. Hon tog sitt namn efter ett berg som var en jökel: Skeiðarárjökull. Namnet hade inget med skidor att göra, men hon tyckte om att åka skidor. Man syftar på ordet knivslida för glaciären ser ut som en sådan från sidan. Hon kom från Djúpavogshreppur i Austurland

Gunborgs mormoder var släkt med Leif Eriksson SSV – den förste att segla till Amerika – och Erik röde, men inte i rakt nedstigande led. Hon var inte av ätten. Gunborgs morfar var f på Orkneyöarna från Orkney och hans farfar var från York och de var kelter. Morfadern flyttade till Island och sedan var alla från Island. De seglade alla. De tog kompassen från Norge till Island mot NÖN och Leif Eriksson seglade SSV från Island till Amerika och han bar alltid en sylvester

Leif Eriksson (fornisländska: Leifr Eiríksson), även Leif den lyckosamme (fornisl. Leifr inn heppni), var f exakt år 970 på Island och dog exakt 1020 – tre dagar efter sin 50-årsdag. Han var en sjöfarare och upptäcktsresande från Grönland. Leif Eriksson var den förste europé som landsteg i Nordamerika. Han landsteg exakt år 1000 på sommaren av ett nytt sekel. En person hade gjort resan innan och kommit tillbaka – men han vågade aldrig landstiga

Enligt Grönlänningasagan nådde Bjarne Herjolfsson 986 Nordamerikas kust. Han landsteg dock aldrig utan återvände till Grönland. Senare sålde Herjolfsson sitt skepp till Leif Eriksson.[2] Enligt Erik Rödes saga seglade Leif Eriksson till Norge 999, där han som hirdman kom att ingå i kretsen runt kung Olav Tryggvason. Leif Eriksson fick i uppdrag att införa kristendomen på Grönland, dit han återvände tillsammans med kristna präster. Nästan alla på Island är släkt efter dem i nutid

Gunborgs morfader var släkt med Cinnéidigh, en kelt från York. Först levde de på Orkneyöarna i två generationer och sedan på Island i två generationer och sedan flyttade de till Sverige. Morfaderns far var från Orkney och hans far var från York. Cinnéidigh är gaeliska och betyder bepansrat huvud eller ”armoured head”. Han hade en sköld med ett huvud på och bar en hjälm. Han var så kort så att folk slog honom i huvudet med svärd på slagfältet. Han flyttade till Amerika och valde enhörningen som stjärnbild för att han var så ovanlig där, han ville vara lite vitsig. Han var från York. Namnet blev sedan Kennedys. Presidenterna Kennedys är inte efter Cinnéidigh, men de är släkt. Jag är alltså släkt med Kennedys men det är cirka 35 generationer mellan.

Lisbets morfars farmor hette Karin Ersdotter Sparf f 1605 på Mon vid Hammerdalen. Hon var av en fin prästfamilj. Fadern hette Eric Jonsson Sparf även han född på Mon vid Hammerdalen och modern hette Seborg Persdotter f 1560 i Lit. Seborgs morfar kom också från Island men de var inte släkt med Gunborg Sigfridsdotter. De träffades aldrig. Erics fader hette Jon Ersson Sparf och han tog namnet efter fågeln. Han var liten som en sparv och inte så stor i maten. Han var född i Västergötland och kom för att bygga en kyrka i Hammerdalen, men det blev aldrig någon kyrka under hans livstid. Men familjen blev kvar

Lisbet kom från Grelsgården som ägdes av en viktig storbondefamilj. Lisbet fick aldrig några söner och Johan var arg för det. Efter hon dog ville han gifta sig med Sigrid Eriksdotter f 1751 10 10 i Äspnäs. De fick inte gifta sig så de levde ihop ändå och fick tre barn. De hette Sara Johansdotter f 1793, Sigrid Johansdotter och Johan Johansson – så till slut fick han en son. När prästen dog kom en ny präst och de ljög för honom och sa att de var gifta.  I kyrkoboken står det den 13 januari 1793 i Ström samma år som det första barnet föddes.

Sigrid var vacker men fattig. När Johan dog tog hon barnen och flyttade till Äspnäs där hennes föräldrar bodde och Grelsgården och Johans tidigare barn tog över huset. Sigrids barn var halvstora så familjen klarade sig ändå. Hon fick behålla flera av hans saker så hon sålde en del senare för att få ihop till mat. Ingen vet om hon gifte om sig. Prästen var så arg för att de inte var gifta så barnen blev aldrig inskrivna i kyrkoboken. Bara viktiga personer fick finnas med där och man vågade inte bråka med Grelsgården

———————————————-

 

Hans far:

Petter Johansson Fjellman
f 1707 05 19 i Kallsta by, Lit, Jämtland
Förare och sergant

———————————————-

Petter hette Petrus på latin. I sitt första gifte var han gift med
Ingeborg Olofsdotter
f 1695 i Näskott, en dalgång i Jämtland

Ingeborg var min anmoder och hon var släkt med Måns Jussesson, men Petter och hon var inte släkt med varandra.

I sitt andra gifte var han gift med
Sara Danielsdotter
av ätten Ulv
f 1718 10 22 på Frösön, Jämtland 

Hon kallades för Damin (Damen) – för att hon var en dam. Hon fick flera barn och är släkt med svenska kungligheter, men de är inte släkt med Arctander

I sitt tredje gifte var han gift med Ingeborg Göransdotter f 1711 på Tullingsåsen vid Ström i Jämtland. Hon hade varit gift två gånger tidigare. Först med Johan Mattson Rosenäng som var en smed, men inte av valoon. Han tog namnet efter ängen vid smedjan mitt emot Öhn i Strömmen. Johans far var en soldat som hette Mats Persson Roos och han var f 1663 i Uppland. Han tog sitt namn efter en planta. Johans moder var av en fin ätt och hette Anna Karlsdotter och var f 1665 på Risselåsen. Hon startade kyrkboken. När Ingeborg och Petter gifte sig tog han över smedjan hon ärvt

I sitt tredje gifte fick Petter (Petrus) sitt tionde barn och deras enda gemensamma barn. Sonen fick namnet John Petrusson Vinge och föddes på en resa 1764 12 30 i Uppland. Där gavs han bort. John tyckte inte om sin familj och lämnade den och gifte sig med en rik kvinna i Uppland där han växt upp. Han bar en vit sköld med en svart korpvinge på och startade en ny ätt. Ätten Vinge (korpvinge) kallas för Upplandsätten, men ska inte blandas ihop med en annan ätten Vinge eller ätten Ridderkorp. De är inte släkt

———————————————-

 

Hans far:

Johan (John)* Eriksson Fjellman
f i Valoonien
Rustmästare och förare i Lungre, Kyrkås

———————————————-

Gift med Ingeborg Eriksdotter
d 1708

De träffades båda i Uppland för att hon hade en bror som hette Lars Eriksson (d 1710) som var riksdagsman. Paret bodde där länge. Hon var av ätten Skånck och släkt i rakt nedstigande led från riddare Jöns Karlsson Engel f omkring 1407 i Hov, Hackås, Jämtland. Han var son till riddare Karl Pedersson Skånck f 1360 i Hov, Hackås, Jämtland. Han hette Carolus Petri på latin och de blev adlade 1449 av Karl VIII Knutsson Bonde under hans kröning. Även riddare Örjan Karlsson Skånck blev adlad samtidigt (Jöns bror). De var i rätt nedstigande led släkt med Erik Blodyx Haraldsson, kung i Norge efter fadern 933. Han var f 895 och dog 954 i England. Hans engelska namn var Eirik Bloodaxe. Han är släkt med nu levande norska kungligheter. Erik Blodyxes fader var Harald Hårfagre, f 850 och dog 933. Hans namn i England var Harald Fairhair och han fick namnet hårfager efter sitt långa och vackra hår

Karl Pedersson Skånck är släkt med Olav den Helige, begravd i Nidarosdomen i Trondheim i Norge. Olav den Helige var Harald Hårfagers sonsons sonson och han är Norges nationalhelgon. Riddar Magnus Barfot var också min anfader. Han var kung i Norge och erövrade Orkneyöarna 1098 som då var ett jarldöme. Han underlade sig också Hebriderna och Isle of Man. Han hade en sonson, riddar Erik Barfot (även det min anfader), som gifte in sig i familjen Blodyxe efter några generationer. Jag stammar efter kungligheter på Isle of Man, från Orkneyöarna och Hebriderna men de var inte därifrån. De var svenskar och norrmän som härskade där. Även riddar Magnus Barfot och kung Erik Blodyxe var norrmän

Riddar Örjan Karlsson Skåncks gren gifte senare in sig i kungliga familjer. Hans efterkommande, Maren Jensdotter Scancke f 1582 i Hackås, flyttade till Trondheim i Norge. Hon var han sonsons sonsons dotter. Marens son, Jens Danielssen f 1628 i Trondheim i Norge, gifte sig med Ermegaard Hieronimusdatter Brüghmann f 1638 i Trondheim i Norge (av valoon). Hon var i rakt nedstigande led släkt med Niels Lauritzen Arctander f 1490 på Sjelland i Danmark. Niels mormor Elisabeth Arctander var f i Valoonien och gifte sig med dansken Bengt Larssen. Dottern Elsa Bengtsdatter gifte sig med dansken Lauritz Lauritzen av fin prästfamilj, Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

Jens och Ermegaards son Daniel Jenssen f 1670 i Trondheim i Norge gifte sig med Anne Esausdotter Moddy f 1665 i Grøsnes, Gratangen i Norge – av kungligheter från England, Skottland och Danmark. De är släkt med nu levande norska kungligheter. Hennes familj stammar från Orkneyöarna, Hebriderna och Isle of Man. Annes farfars mor var Christine af Stuart f i Skottland och hennes fader var Robert Stuart, jarl över Orkney, f 1533. Han var gift med hennes moder Janet Kennedy f 1542. Robert Stuart var en oäkta son till James V, kung av Skottland, f 1512 04 10 och älskarinnan Euphemia Elphinstone

———————————————-

 

Johans far:

Han hette Eric Arctander Äng och han var en valoon som var smed. Han var född vid floden Meuse i Valoonien, nuvarande Belgien. Han var stor som ett hus och hade händer som dasslock och han älskade en svensk krigarkvinna, en valkyria. Hon hette Sarah Fjell men kallades för ”Fjellan”, för hon var en riktig fjälla – hon kom inte från fjällen. Valoonen stavade Sarah med h och hon kunde inte läsa och skriva. Men hon var svensk och hette nog Sara. När hon dog av ålder så tog hennes son värvning och tog hennes namn för att hedra hennes minne. Hans soldatnamn blev Fjellman, se reglerna längst ner.

Eric Arctander Äng var släkt med Niels Arctander i rakt nedstigande led som var född 1490 på Sjelland i Danmark. Niels Arctander är släkt med norska kungligheter. Eric Arctander Äng var född på samma äng som Magdalena Berg, men de var inte släkt. De pratade flammländska men det franska ordet för äng är prairie. Familjen Arctander kom från den södra sidan av floden Meuse där folk var rödhåriga. På norra sidan var de svarthåriga. Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

———————————————-

 

Min riddarlinje 2

 

Den fortsätter här:

Ingeborg Eriksdotter

———————————————-

Gift med Johan (John)* Eriksson Fjellman
f i Valoonien
Rustmästare och förare i Lungre, Kyrkås

———————————————-

 

Ingeborgs far:

Erik Eriksson Skånck (hennes namn)

———————————————-

Erik Månsson, även kallad Mogensson, var född i Faxnälden, Näskott, Jämtland på 1560 talet och tog sn moders namn. Död 1637. Känd 1613. Kyrkvärd i Näskott 1608-1612, 1625-1627, 1631-1636. Skattebonde i Faxnälden Näskott. Som dotterson till Kyrkoherden i Sunne Erik Jensson lyckades han genom köp och process om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng som tillhört morfadern. Säljare var hans hustrus broder Prost Mogens Lauritzon född 1568 och död 1629.

Erik gjorde ett skenäktenskap och stal Sara Larsdotter Blix, sin syster Gullovs barn i det andra giftet. Sara är min anmöder f i prästgården på Rödön. Erik köpte gården för att han ville gifta sig med Sara, men bröllopet blev inte gidkänt eftersom de var nära släkt. De flyttade låmgt bort och det tog lång tid innan de hittade dem, långt mer än tio år. De fick tre barn och sedan jagade de bort honom, men en del tror att de dödade honom. Sedan fick hon bo på prästgården med barnen. Det gick väldigt bra för dem. En blev till och med en riksdagsman. De fick inte veta vem deras pappa var, de sa till dem att pappan dog när de var små. Men Gullov sa att hon inte hade hjärta att döda honom. Han kom aldrig tillbaka.

Paret hittades jättefattiga i ett litet hus. Han köpte en gård för att de skulle bo i den, men de tog pengarna ifrån honom och sa att de inte kunde gifta sig. De hade inte växt upp tillsammans och kände sig inte som släkt, men det gick ju såklart inte. Sara dog nästan av svält och efter det gjorde hon som Gullov sa.

Gullov gifte sig med Lars Månsson Blix som var en släkting i rakt nedstigande led sedan Jon Blix. Det var längre bort än sysslingar men skandalen blev ännu värre. Erik och Sara fick tre barn. De hette Lars, Ingeborg och Lisbet. Lisbet, det tredje barnet, visste om skandalen när hon dog men de två syskonen i Stockholm fick aldrig veta. Lisbet var minst och levde längst och tog hand om sina föräldrar när de blev gamla. Sara träffade en annan man som var som en pappa och han var dräng på prästgården. Han var så fattig när han började så de trodde han skulle äta i hjäl sig. Han hade varit gift innan men de fick aldrig barn. Sara och han gifte sig aldrig och de fick inte heller barn. Det var ingen som sa något och han dog där på gården strax efter henne. De blev inte så gamla.

Ingen av barnen fick heta Skancke efter skandalen och efter det fick denna gren inte heta Skancke
Alla sa att barnen var födda i prästgården, men var de var födda exakt visste man inte. Gullov var äldst av alla sina syskon och Sara var hennes yngsta barn. Ingen vet när Erik dog, alla sa att han dött hela tiden men han var bortjagad

De var alltså tre syskon, Lars Eriksson, som blev riksdagsman i Uppsala och Ingeborg och Lisbet Eriksdotter. De två älsta flyttade till Stockholm och fick barn där – men Lisbet blev kvar. Kyrkboken från Jämtland är borta och på grund av den här skandalen och den var borta redan före 1940 när min släkting Martin Nikolaus Lööf höll på att släktforska. Det finns en annan Ingeborg Eriksdotter som är piga och f i Korsta i Lit – i en annan kyrkbok – men det är inte denna Ingeborg. Hon kanske går att finna i en kyrkbok i Uppland, hon dog nog 1708, något år eller två innan sin bror riksdagsmannen som dig 1710

Sara Larsdotter Gullov Månsdotters yngsta barn i hennes andra gifte. Gullov var dotter till Måns Jussesson och Elisabet Eriksdotter Skancke. Gullov är f 1560 i Faxnäldens dal i Näskott i Jämtland och dog av pesten den 7 december 1629. Hon gifte sig i sitt första äktenskap 1569 med en släkting – Jens Pedersson Skancke. Han var f på vintern 1540 på Hackåsen i Jämtland och dog 1581. Han var länsman in Hackås

Jens pappa hette Peder Örjansson f 1510 på Hackåsen, död 1554. Jens mamma hette Kerstin Nilsdotter f 1510 i Enånger. Hennes föräldrar hette Nils Björnsson och Sigrid. Nils fader hette Björn. Peders far hette Örjan Karlsson f 1470 på Hackåsen, död 1530. Han var lagman och väpnare. Peders mor hette Anne Karlsdotter f 1480 död 1551

Karls fader var Örjan Karlsson Skancke f 1403 på Hackåsen i Jämtland. Örjan var riddare och hövitsman och han bar en röd sköld med ett lokattshuvud på. Karls mor hette Margareta Jensdotter f 1420. Örjans far var förstås Karl Pedersson Skancke, f 1360 i Hov vid Hackåsen i Jämtland, riddare och hövitsman

Gullov gifte sig alltså även med en släkting i sitt andra gifte, därför blev skandalen större. Hon gifte sig 1582 efter Jens död med Lars Månsson Blix. Han dog 1621 06 21 på Rödön. Han var kyrkoherde och sognepräst på Rödön och Sara Larsdotters fader. 

Senre gifte sig Gullovs dotterdotter med en släkting för att spä på det hela ytterligare. Hon hade en dotter som hette Sigrid Jensdotter f 1575. Hon fick en känd son som hetter Set Knutsson, en konrafejare (porträttmålare). Set gifte sig med NN van der Boogaert f i Bergen i Norge. Hennes pappa var Adrian van der Boogart som också var f i Bergen i Norge. Men han var en känd konstnär och målare och levde i Amsterdam 1610-1628 och i Mainz 1610. (Källa: Boken om Skancke ätten av Robert de Robelin). Men det var Sigrids dotter Elisabet Knutsdotter f 1605 i Revsund som gifte sig med en släkting – Erik Pedersson Drake f 1601, d 1645 i Överbyn i Brunflo. Han var länsman i Brunflo

Erik Pedersson Drakes mamma hette Anna Olofsdotter f 1571. Det påstås att hon var en Bure, men det är inte sant, det har bevisats med DNA enligt riddarhuset. Men Bureätten har gift in sig i Skanckeätten på andra ställen. Eriks pappa hette Peder Andersson Drake f 1555 i Brunflo. Han var sogneprest. Peders mor var Kirsten Eriksdotter f 1535 i Oviken d 1624 i Svensta, Undersåker. Kirstens fader var Erik Andersson f 1498 i Uppsala d 1563. Han var landsprost i Oviken. Hans föräldrar var Anders Kettilsson i Bjärme och Kerstin Rytter Jönsdotter Skancke f 1465 i Billsta vid Hackåsen

———————————————-

 

Hans mor:

Elisabet Eriksdotter Skånck
f 1535 på Åkeräng, Sunne, Jämtland

———————————————-

Gifte sig med Måns Jussesson
f 1530 i Faxnälden, en dalgång i Näskott, Jämtland.

Han gifte sig sedan i sitt andra äktenskap med
Cleo Arctander
f 1555 01 09 i Stjørdal, Nord-Trøndelag, Norge

Hon var valoon och en en ättling till Niels Arctanders kusin och inte släkt med norska kungligheter. Niels Arctander var f 1490 på Sjelland i Danmark

———————————————-

Måns Jussessons far hette Jusse i Svenåsen och han var f omkring 1510 i Faxnälden, en dalgång i Näskott, Jämtland. Han blev dräpt 1567 av Olof Gunnarsson i Faxnälden. Jusses far hette Olof Guttormsson f 1460 i Ångsta by, Lockne, Jämtland. Hans far hette Guttorm Jonsson f 1426 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland. Fadern hette Jon Magnusson Blix f omkring 1400 på Klockåsen, Näs, Jämtland. De bodde nära altaret där man offrade till gudarna. Hans fader hette Magnus Eriksson Blix f 1380 i Jämtland och han var släkt i rakt nedstigande led av Birger Jarl, det var tre söner emellan. Det var inte Magnus Ladulås utan Erik Birgersson. Hans son hette Erik Eriksson och hans son med. Sonen Magnus Eriksson tog namnet Blix när han äktade prästens dotter. Birger Magnusson (Birger Jarl) var f 1210 i Bjälbo i Östergötland och var en svensk jarl och storman som styrde informellt över Sverige som sin sons förmyndare.

Kung Valdemar var inte hans biologiska son, för hans fru blev våldtagen av en Ulv. Men han blev ändå kung, för han var född inom äktenskapet och man behöll honom. Kung Valdemar hatade ätten Ulv och tog namet Valdemar Birgersson. Birger Jarl grundade Stockholm 1252

Birger Jarl var gift med Ingeborg Eriksdotter, ett namn som blev vanligt i familjen. Hon var dotter till Kung Erik Knutsson av Visingsö och han är begravd i Varnhems klosterkyrka. Erik Knutsson, oegentligt även kallad Erik X (under 1200-talet kallades han Erik II), födelseår okänt, död 10 april 1216 i hastig feber på Näs borg på Visingsö, var kung av Sverige 1208–1216. Han ska varit den förste kände svenske kung som krönts, av ärkebiskop Valerius av Uppsala stift.

Ingeborg Eriksdotter, född någon gång mellan sina föräldrars giftermål 1210 och sin fars död 1216, död 17 juni 1254, var en svensk prinsessa, dotter till kung Erik Knutsson och drottning Rikissa, gift med jarlen Birger Magnusson och stammoder för kungaätten Bjälboätten (källa: wikipedia)

Rikissa var en träl och stammade inte alls från kungligheter i Ryssland. Hon kom från en stad som heter Plesetsk vid floden Onega och blev kidnappad. Men hon gifte sig med en kung och blev en fri kvinna

Ingeborg och Birger hade bara fem barn enligt Riddarhuset – Rikissa, Erik, Magnus och Ingeborg och sedan Kung Valdemar då. Men Birger hade ett barn innan han gifte sig som hette Greger Birgersson Öst, som reste i Österled

Heliga Birgittas morfars far var kusin till Erik Birgersson och Magnus Ladulås och hon är Europas skyddshelgon. Birgitta Birgersdotter f 1303 i Uppland grundade Birgittinorden, även Birgittinerorden – egentligen Den heliga (allraheligaste) Frälsarens orden – på latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris. Det är en katolsk klosterorden grundad 1370 med kloster runt om i Europa än idag. Heliga Birgitta dog 23 juli 1373 i Rom

———————————————-

 

Elisabets far:

Erik Jönsson (hennes namn)
f 1485 i Bjärme, Jämtland
Kyrkoherde i Sunne

 

Hans mor:

Ingrid Jönsdotter Skånck
f 1455 i Marieby, Jämtland

———————————————-

Gifte sig med Kettil Kettilsson Blixt från Bjärme
f 1455 i Hackås by, Jämtland

Han sprang med budkavlar och var snabb som blixten. Han var inte av ätten Blix. Men familjerna gifte in sig i varandra. Deras son Olof Jönsson Blix (mammans namn) tog namnet Blix när han gifte in sig i prästfamiljen och blev Herr Olof, kyrkoherde på Rödön. Kettil Kettilsson hade också en bror Jöns Kettilsson, men det var inte han som gifte in sig i ätten Skånck. Kettil och Jöns var tvillingar och Kettil var äldst. Jöns fick aldrig några barn

———————————————-

 

Hennes far:

Jöns Karlsson Engel
f 1407 i Hov, Hackås i Jämtland
Riddare, lagman och bonde i Billsta, Hackås, Jämtland

 

Jöns fader:

Karl Pedersson Skånck
f 1360 i Hov, Hackås, Jämtland
Riddare och jordägare i Hov

Platsen där han bodde såg ut som en hästsko och det var inte ett gryt. Men de kallade platsen för hovet, för det var där de höll hov på skoj. Karl Pedersson Skånck hette Carolus Petri på latin och han tog sig en röd vapensköld med ett hästben på. Han hade riddarsporrar med stjärnor på och då var man en stjärna. Han blev adlad av Karl Knutsson Bonde och han fick inte ha en krona på sin sköld, fast han var dubbad till riddare. Men han var en tempelriddare och bar en krona ändå. Skölden hade tre fjädrar från en struts, som han sett på riktigt vid det kungliga hovet i Stockholm. Strutsen var hans favoritfågel och efter det hade alla strutsfjädrar på sina sköldar och alla sa att viktiga struttade runt. Alla sa att Karl Pedersson var listig som en räv

Karl Pedersson Skåncks far hette Peder Nilsson  och hans far Nils och det går inte att komma längre bak här. Peder Nilsson var f 1325 och var väpnare och sedan underfogde på Frösön. Han gifte sig med Nils Hallstenssons dotter Elisabeth Nilsdotter. Nils Hallstensson Räv var jordägare och riddare på Frösön f 1300 i Norge och dog 1350 i Mjälle by på Frösön. Hans fader hette Hallsten Torleifsson Häst som var riksråd, syssloman och riddare f 1272 på Isle of Man. Hans fader hette Torleif Haraldsson Ljuv och namnet Ljuv tog han efter en ljuv och vacker grå skimmel. Han var konungason på Isle of Man f 1228

Klicka här för mer information om den här släkten:

En gren av ätten Skånck blev adlad i Riddarhuset och hette Skunck. De tog en blå sköld med ett bepansrat människoben på och har nummer 660

 

Min riddarlinje 3

 

Den fortsätter här:

Guttorm Jonsson
f 1426 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland
d 1494 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland

 

Moder:

Anne Guttormsdotter
f 1400 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland
d 1426 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland

———————————————-

Gift med

Jon Magnusson Blix
av Blix och av Bjällboätten
f omkring 1400 på Klockåsen, Näs, Jämtland
d 1426 i Ångsta, Lockne, Jämtland

(Jon Blix fick ett barn, Måns, med Eline efter Annes död, se nedan)

———————————————-

 

Annes far:

Guttorm Torbjörnsson
”Guttorm i Agnahal” (Ångsta)
f 1380 i Ångsta, Lockne, Jämtland
d 1426 i Ångsta, Lockne, Jämtland
Bonde

———————————————-

De dog alla tre 1426 för det var ett svältår. Guttorm Jonsson föddes samma år men alla barnen klarade sig, de flyttade dem till prästgården till Jöns föräldrar. Jon skulle gifta om sig efter Annes död med en Eline och han kunde inte vänta och hon blev gravid med Måns. Sedan dog han 1426 och Eline året därpå för man ville inte ta in henne i prästgården. Men man behöll sonen Måns, som blev hennes enda barn, efter hon dött. Maten räckte inte till alla och eftersom hon och Jon aldrig var gifta och Jon var död visade man bort henne. Man var så fattiga att man levde av kollekten, men alla ville ha prästgården kvar, annars hade de flyttat 

———————————————-

 

Guttorms far:

Torbjörn Guttormsson
f 1340 i Ångsta, Lockne, Jämtland
d 1412 i Ångsta, Lockne, Jämtland

 

Hans far:

Guttorm Dagfinnsson
f 1310 i Ångsta, Lockne, Jämtland
d 1347 i Ångsta, Lockne, Jämtland
Storbonde

 

Hans far:

Dagfinn Eriksson
f 1270 på Frösön, Jämtland
d 1310 i Ångsta, Lockne, Jämtland

 

Hans fader:

Erik Guttormsson
f 1240 på Frösön, Jämtland
d 1270 På Frösön, Jämtland
Riddare av Ljusna

———————————————-

Erik Guttormsson stammar efter fem olika jarler. Hans far var däremot inte jarl och hette Guttorm Guttormsson f 1160 och dog 1240 på Frösön. Guttorms andra son (Eriks bror) var också riddare och hette Sigge Guttormsson till Ljuna. Guttorm Guttormssons far hette Guttorm Östmansson f 1120 på Frösön och var Jarl av Svealand och Jämtland. Han dog 1171 och fick verkligen sin son när han var elva år. Guttorm Östmanssons far Östman Gudfastsson f 1080 dog 1140 i Jämtland. Han var Jarl av Svealand och Jämtland från 1100. Hans far Gudfast Östamnsson f på Frösön var Jarl av Jämtland från 1050 och dog 1100, då hans son tog över. Hans far Östman Gudfastsson var Jarl över Jämtland från 1020 till 1050 då han dog. Hans far Gudfastar den Gode var Jarl av Jämtland från 995 tills han dog 1020

De var inte släkt med Lopt (eller Loft) Guttormsson den rike (Loptr ríki Guttormsson), född 1375, död 1432, som var en isländsk hövding, riddare och skald. Guttormsson var ett vanligt namn förr

———————————————-

 

Familjen Reuter

 

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade min fars föräldrar döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne. Han var gift i sitt första äktenskap med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson. Hon var f 1943 och var även hon av valoon. I sitt andra äktenskap var han gift med min mamma Karin* Eleonora Andersson f 1948 av familjen mellan liljan och sjöbladet

———————————————

 

Min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
f 1907 02 20 i Sundsvall i Västernorrland
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Gift med Ingrid* Elisabet Löf
av samisk härkomst, av Bureätten,
Blix och ätten Skånck och av valoon
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

 

Min farfars mor:

Agnes Lindström
f 1800 06 27 på prästbordet i Ovikens by, Jämtland
Sömmerska

———————————————

Gifte sig med min farfars far:

Josef* Emanuel Hedström
av valoon
f 1878 03 19 vid Grytnäs i Dalarna
Skräddare

Agnes Lindströms farfar Per Pehrsson Lindfors var hammarsmed från Själevad i Västerås. Han tog sitt namn efter Lindforsen i Värmland där han gått lärling. Där hade han sett många musiker spela i folkets park som då bara var en vanlig park. Sonen Johan ändrade namnet Lindfors till Lindström för att han tyckte det var finare. Han tog jobb i den lilla smedjan på prästgården i Oviken som hammarsmed och gick dräng där

Josef hade fyra barn, varav Olle var ett. En av sönerna – Frans Oskar* Emanuel Hedström f 1905 01 06 i Sundsvall gifte sig med Alexandra (Sandra)* Oskaria Olsson Vackerberg. Hon var av släkten Huss och kom från Dalsland. Hon hade två oäkta barn som lämnades bort innan de träffades. Hon var f 1910 06 30 i Torp. Oskar var montör och bilmekaniker och kallades Kardan-Oskar. De fick aldrig några barn 

———————————————

 

Min farfars mormor:

Brita Olofsdotter
f 1845 06 24 nära Vattjom i Oviken, Jämtland
Sömmerska

 

Hennes far:

Olof Larsson
f 1805 09 19 i Obbåsen by i Oviken, Jämtland
Kyrkvaktmästare

 

Hans fader:

Lars Munther
f 1761 09 14 i Oviken by i Jämtland
Korpral

———————————————

Lars Philipsson fick soldatnamnet Munther efter en annan soldat som slutat som också varit glad och munter. Men den soldaten var minsann inte korpral, men Lars levde med det. Lars Munthers morfar hade också varit soldat och hette Lars Ersson Trots f 1698 04 28 på Obbåsen, Oviken, Jämtland. Även han hade fått namnet efter en gammal soldat som slutat som varit lite trotsig. Han dog innan Lars föddes. Lars Munther hade även en dotterdotter som hette Agnes Larsdotter f 1835 02 12 på Berget, Berg, Oviken som gifte in sig i ätten Skånck. Förutom hans barnbarns barnbarn (min farfar) då, här redovisat

———————————————

 

Lars fader:

Philip Reuter
f 1726 02 01 i Hallen, Hammerdal, Jämtland

 

Hans far:

Mårten Reuter
f 1693 i Hallen, Hammerdal, Jämtland

———————————————

Gifte sig med Maria Linström
f i Hallen, Hammerdal, Jämtland
d 1743 06 01 i Svedje by, Sunne, Jämtland

Hon hade också smeder i sin familj, men de var inte av valoon. I Svedje by hade man bränt ner massor av skog för att bruka jorden och de som sålde timmer var rasande. Men Maria var bara ett barn då det hände så hon förstod ingenting. Linströmmen var inte mer än ett dike i modern tid där det växte lin, men det hade flytit tillräckligt mycket vatten där förr så att man kunde ha en liten smedja där

———————————————

 

Hans far:

Hans Reuter
f 1663 i Hallen, Hammerdal, Jämtland

———————————————

Hammerdal hette Hammerdal eftersom det låg flera smedjor där och det hamrades jämt i dalen. Familjen Reuters var däremot inte smeder och hade tyskt påbrå och gifte sig senare in sig i en annan tysk familj. De är väldigt avlägsen släkt med de som startade nyhetsbyrån Reuters men man har ännu inte lyckats bevisa det med DNA. Familjen flyttade till Sverige från England och jag har släkt i England och har fått DNA-träffar med personer från England på Family Tree DNA. Namnet Reuter är engelskt (och inte tyskt) och är en segelterm, som är en vinkel på en kompass

———————————————

 

Min mors morslinje

 

Min mamma:

Karin* Elenora Andersson, f 1948 på Allmänna BB i Stockholm. Där var även jag född, men det finns inte längre. Vi är båda döpta i Hjorthagens kyrka i Hjorthagen, som ligger bredvid Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad. Hon var registrator och arkivarie

———————————————-

Min mamma gifte sig med min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
av samisk härkomst, av familjen Reuter,
av Bureätten, Blix och av ätten Skånck 
och med valoonska rötter
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

Gift i sitt första gifte med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson f 1943 i Stockholm även hon av valoon

———————————————-

 

Min mormor:

Henny* Ingegerd Larsson
f 1924 08 29 i Säggeby, Ockelbo, Gästrikland
Stationerad på Flygvapnet i Stockholm

 

Min mormors mor:

Karin Östlund
f 1904 05 19 i Säggeby, Ockelbo, Gästrikland

 

Min mormors mormor:

Karin (Katarina)* Forsberg
f 1863 10 30 i Tönsen by, Hanebo, Gästrikland

(Det står fel i kyrkboken, alla kallade henne Katarina)

 

Hennes mor:

Margta Nilsdotter
f 1830 07 24 i Tönsen by, Hanebo, Gästrikland

Margtas pappa Nils Olsson Nord var gift två gånger. I sitt första gifte var han gift med Margta Jonsdotter f 1792 10 06 från Gästrikland De bodde grannar i Tönsens by. Margta var smal och klen och kom från en fattig familj. Hon fick tre barn, det första dog vid födseln. Barnen Erik och Jonas dog men barn nummer två (Erik) klarade sig ganska länge. Han fick barn i alla fall och då var Nils nöjd – det var det enda han kunde göra för sin döda Margta

Sedan gifte han sig med Karin Nilsdotter nedan och hon var en snäll människa som tog hand om Margtas barn. Hon älskade honom mest men han gifte sig först med en annan. När Margta visste att hon skulle dö ung gick hon och sa till Karin att du får honom om vill bara du tar hand om mina barn. Det gjorde hon. Margtas familj var så fattig så de svalt och de fick hjälpa dem hela livet. Men Karin klagade aldrig. Hon fick fem barn och döpte en dotter till Margta för att hedra den första frun vilket var lite konstig men det var ett namn i deras familj

 

Margtas mor:

Karin Nilsdotter
f 1794 11 05 på Hårgalandet, Segersta, Gästrikland

———————————————-

Karin Nilsdotter gjorde Hårgalåten till minne av sin mormor som dog året innan hon föddes. Den spelades i Gästrikland och i hela Dalarna på logarna där. Karin gifte sig med Nils Olsson (Olofsson) Nord f 1797 11 04 på Sörflyet, Hanebo. De bodde verkligen ute i en sumpmark och om man gick fel så gick man ner sig i dyn. Nils fader hette Olof Rönn f 1775 05 21 och han var soldat i rotel 44 i Ovansjö kompani. Olofs son fick namn efter en vinkel, se regler om soldatnamn. Nils däremot var inte soldat

Olof Rönn gifte sig i sitt andra gifte med Berta Jonsdotter, f 1792 04 05 från ett annat län. Hon var av en fin familj och var knappt lovlig. De gifte sig när hon var 15 år och de fick två barn. Hon och Kerstin Jonsdotter f 1795 från Dalarna stod inte ut med varandra. Efter att Olof dog så bråkade de jämnt och en dag gick Berta ner sig i gungflyn. Ingen pratade om det, men barnen flyttades till Bertas föräldrar i Stockholm. De var från Dalarna men hade fått det gott ställt. Hennes fader arbetade i en fabrik och blev chef där

Olof Rönn var gift med Margta Nilsdotter och det var hennes familj som ägde Sörflyet. Hennes föräldrar hette Nils Byström och Margta Nilsdotter Berg. Hon var f 1733 och han var f 1731. De hade flera barn men gifte sig inte förrän 1789 för att prästen var arg på dem. De gav upp och gifte sig till slut. De hade inga barn med andra. Nils mor var en smed som tog sitt namn efter Byängen och hans far tog namnet efter Byströmmen. Nils och Margta bygde huset på Sörflyet och flyttade ut dit. De var alla från Gästrikland

Olof Rönn försvann och Margta sa att han var död och gifte om sig med Erik Olofsson. Han kallades Erik Rönn efter Olof Rönn, men han var inte soldat. Han var inte populär men han var generös, men alla visste att det var Sörflyets pengar. När Margta dog då kom Erik Rönn tillbaka och bodde sina sista år på Sörflyet. Alla tyckte det var konstigt, men männen bodde under samma tak. Olof gifte som sagt om sig med lilla Berta och dog bara några år senare

Erik gifte om sig två gånger. Föst med Beata Jonasdotter f 1792 04 05. Hon var en släkting till familjen på Sörflyet och han som var ingift var tvungen att gifta sig med henne så att hennes barn kunde bli flyttade till dem. Han ville gifta sig med Kerstin Jonsdotter f 1795 för att han älskade henne. Beata var mycket sjuklig så då bestämde de att han gifte sig med henne först och sedan när hon dog så skulle han gifta sig med Kerstin. Så blev det och Kerstin väntade tålmodigt till Beata dog. Erik och Beata fick aldrig några barn och Kerstin var okysst när hon kom till Sörflyet

Kerstin och Olofs Berta stod aldrig ut med varandra som sagt. I kyrkboken står det att Kerstin har barn, men det hade hon inte. Det var hennes systers barn, systern dog ifrån dem. Men de fick hon inte ta med sig till Sörflyet.  Erik betalade däremot för barnen, men de bodde någon annanstans. De blev ganska lyckosamma och kallades för Rönn-barnen. De var helt föräldralösa, men de klarade sig allihop

———————————————-

 

Hennes mor:

Christa Jönsdotter
f 1753 på Hårgalandet, Segersta, Gästrikland

 

Christas mor:

Ella Olofsdotter
f i Gästrikland
d 1793 i Gästrikland
Änglamakerska

———————————————-

Ellas pappa hette Olof Olofsson och han hade en tvillingsyster som var handikappad och dövstum. Deras pappa hette också Olof Olofsson och hans pappa hette Olof. Ellas mamma hette Ida och var född i ett annat län. Detta efter min morfar Sven Andersson från Dalarna som dog ifrån min mormor Henny Andersson från Ockelbo

———————————————-

 

Ellas moder:

Ida (Liljan)*
f i Vänersborgen mellan liljan och sjöbladet
Piga

Idas mamma var piga och f i Vänersborgen och Idas mammas far var från familjen som bodde mellan liljan och sjöbladet. Ida och Anna Hansdotter nedan var kusiner. De kallade Ida för Liljan för att hon var så vacker och då menade man vita näckrosor för man hade aldrig sett en lilja i Gästrikland. De vita näckrosorna växte i kärnar i Dalarna. Idas mamma var en oäkting och Ida var väldigt lik sin mor och hennes moder bar den vita liljan. Idas far var en page som tagit värvning i Vänersborgen och de var för unga för att gifta sig. Pojken dog i ett krig och Idas mamma gifte sig med en man av en fin familj. Ida fick växa upp först hos väpnarens släktingar i Dalarna och sedan hos sin mammas släktingar i Gästrikland

Vi hade en riddare i släkten som hette Axel Petersson Brahe f 1370 i Halmstad. Han sa alltid att det satt en skyddsängel på hans axel (eftersom han hette Axel) och han bar en sköld med två svarta änglavingar

Ingen av dessa var av ätten Ulv, som är släkt med nu levande svenska kungligheter. Ätten Ulv som gifte in sig med denna familj bar en röd lilja. Den röda liljan bars av en fin familj i Frankrike, men de var inte släkt. De som bär den röda liljan i Frankrike är inte släkt med den svenska kungafamiljen, men det är många som tror det eftersom de är av Bernadotte, en general som var släkt med Napoleon  

 

Min morfars farslinje

Min mamma:

Karin* Elenora Andersson, f 1948 på Allmänna BB i Stockholm. Där var även jag född, men det finns inte längre. Vi är båda döpta i Hjorthagens kyrka i Hjorthagen, som ligger bredvid Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad. Hon var registrator och arkivarie

———————————————-

Min mamma gifte sig med min far
Jan (Janne)* Lennart Hedström
av samisk härkomst, av familjen Reuter,
av Bureätten, Blix och av ätten Skånck 
och med valoonska rötter
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

Gift i sitt första gifte med Ingrid Berit* Marie-Louise Eriksson f 1943 i Stockholm även hon av valoon

———————————————-

 

Min morfar:

Sven Andersson Lönn
f 1922 05 14 på Nr 25 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Förbrytare och hamnarbetare

———————————————-

Min morfar arbetade som förbrytare vid en gruva som ung i Dalarna. Vid öppna gruvor så eldade man eldar på stenen och sedan hällde man iskallt vatten på klippan och den sprack och sten ramlade ner i gruvan. Han hade ett spett och stod på kanten och hackade i berget. Hade man otur åkte man ner i gruvan och kunde dö. Att vara förbrytare var farligast, de som kom efter kallades efterbrytare. Många som hade detta jobb var mördare och farliga så ordet förbrytare bytte sedan mening och kom att betyda att man var kriminell

I armén kalladas han för Lönn, efter trädet, för de tyckte han var en sådan fin soldat. Han bar sitt soldatnamn med stolthet och låg vid Frösundavik, nära Solna i Stockholm, som ung under andra världskriget. Det var under den stora nedsläckningen, då man släckte alla eljus så att tyska plan inte skulle kunna bomba huvudstaden. Då kom många judar på flykt till svenska hamnar då de inte syntes från luften. Det finns en fin psalm som handlar om det, en psalm som min morfar tyckte om. Den heter Var inte rädd (Psalm 256). Den sjöng vi på min dotters begravning. Min morfar var min gudfar

———————————————-

 

Min morfars far:

Anders Persson
f 1884 02 05 på Nr 40 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Fabrikör, byggnadssnickare och smörjare

 

Min morfars farfar:

Per Nilsson
f 1844 08 19 på Nr 40 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Bonddräng

 

Hans far:

Nils Nilsson
f 1803 11 07 på Nr 32 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

 

Hans far:

Nils Persson
f 1766 06 16 på Nr 32 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

 

Hans far:

Per Nilsson
f 1732 12 23 i Övermo by, Leksand, Dalarna

———————————————-

Per Nilsson gifte sig med
Anna Hansdotter
Oäkting

f 1739 vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

Anna Hansdotters pappa kom från en fin familj som bodde mellan liljan och sjöbladet vid sjön Vänerns utlopp. Hon var kusin med Ida, vars mamma var en piga. De var inte av ätten Ulv och den grenen av familjen mellan liljan och sjöbladet flyttade sedan till Skara och blev en prästfamilj

Anna föddes av denna fina familj i Dalarna och de gav bort barnet som om hon vore en hitteflicka. Anledningen till detta var att mamman kom från tveksamma förhållanden och kunde inte ta hand om barnet. Henns morfar hette Gräs efter en stad – Greese – och det låg nära Balen inte så långt från Antwerpen vid floden Schelde i nuvarande Belgien. Han kallades Greese och han hoppade på en båt och blev gruvdräng i Dalarna. Men i kyrkboken blev det Gräs. Han var inte valoon men pratade franska

Han är inte släkt med de Grais – de kom från Grez eller Grais, varav flera finnas i Frankrike och ett i Vallonien 30 kn no Nivelles. Äldre skrivningar av ortnamnet ha varit Graix, Grays, Greis och alla synas beteckna stenig mark. Ordet betyder ju sandsten på franska. Vid Nivelles fanns en stor bruksort och vår gräs hade varit där och hälsat på. Det fanns ett stort bruk där och flera kom till Dalarna därifrån. Anledningen till att vår gräs kom till Sverige var för att han hört talas om Dalarna och hoppade på en båt i Antwerpen som var en kuststad. Han började arbeta med att bära bort sten vid Dannemoragruvan

Annas morfar hette alltså Gräs och jag har inte lyckats hitta honom i kyrkboken. Men han var släkt med Per Gräs, gruvdräng i Dannemora f 1726 – kanske var Per och Anna kusiner eller sysslingar. Per Gräs var gift med Kerstin Andersdotter samma år. De var släkt med en Isak Gräs från Dalarna som hade judiskt påbrå. En av Gräsarna tog med sig en judisk kvinna och alla trodde hon var en tattare. Hon gifte sig senare med en valoon. Isak Gräs och Per Gräs var släkt

Annas morfar var fransk och pratade franska. Annas mamma kunde inte franska och inte hennes pappa heller. Han var f vid Dannemoragruvan. Pappan var aldrig gift och hade flera barn men bara ett med Annas mamma. Hon sålde koppar från en häst och vagn och därför så hade hon varit vid Vänersborgen. Farfadern pratade franska och flyttade till Sverige från vad som är idag Belgien. Han tog arbete i Dannemoragruvan och var bara en vanlig arbetare

Gräsarna: de var inte släkt med Grääs från Landskrona, inte släkt med Postbudet postiljonen Gräs, inte släkt med skepparen Gräs f 1765 i Landskrona och de var inte från harbo och de var inte valooner. Annas mamma kallades för Gräsdotter och hennes mamma hade flera barn med olika män och sålde kopparbyttor från en häst och vagn som en annan dotter tog över

Anna Hansdotter hade tur som fick gifta sig så rikt, trots sin mammas enkla bakgrund. Per, hennes man, köpte den finaste gården i Dalarna – Hanserkersgården – till henne som en morgongåva, för hon hade släkt därifrån. Hans-Erker, som inte var en släkting, bodde på undantaget tills han dog närmast kärnen. Hans-Erker är dialekt och han hette alltså Hans-Erik. Detta enligt min sanna far, min morfar Sven Andersson, som dog på julaftons morgon 1997 i Hjorthagen, nära Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad

Hjorthagen har fått sitt namn eftersom det var ett hägn med kungligheternas hjortar och renar och jag och min morfar bodde på Jägarberget när jag var liten. Han dog på Dianavägen som var döpt efter jaktens gudinna och jag bodde som liten på Hubertusgatan som är döpt efter hubertusjakten, en engelsk jaktform som går ut på att jaga räv

———————————————-

 

Hans far:

Nils Olofsson
f i Gästrikland

 

Hans far:

Olof i Gästrikland

———————————————-

  

Lite om olika släktnamn i min familj

Soldatnamn var vanliga i min familj. Om soldaten var fin fick de ta namn efter en växt. Om de var modiga fick de ta sitt namn efter ett djur. Var de hemska fick de heta något elakt, men man behövde dem ändå. De mediokra fick ta sitt namn efter en annan soldat som dött eller slutat och ingen ville ha ett namn efter någon som dött – men de klarade sig lite bättre om de fick veta det. Om de var väldigt viktiga fick de ta sitt namn efter ett träd och barnet efter en vinkel. Engelska soldater gav sina barn ett roligt namn med en ”angle”, så där lite med glimten i ögat. Men svenskar var mer bokstavliga och döpte sina barn till Rät, Kant och Nord. Kvinnliga soldater tog sitt namn efter ett berg eller en kulle. Om man hette ett dubbelnamn som var man knäpp och läskig, men om man tog det hela med humor var man lite skoj. De läskiga soldaterna var alla rädda för, men det dödade flest. De med humor brukade stå för underhållningen när alla behövde livas upp.

Smeder som var valooner tog sitt namn efter en äng. Om kvinnan var en smed bar hon namnet efter en äng och mannen tog namnet efter en ström eller ett vattendrag. Smeder bodde vid floder eftersom de krävdes mycket vatten att smida och försäljning skedde via vattenleder. Om mannen var en smed tog hon namnet efter ett berg eller en kulle för hon gick till skogs för att han stod hela dagar och nätter och bankade. Ibland flyttade hon bort en bit och bodde med barnen längre från floden för de fick så mycket skumraskbesök längs båtlederna. Detta skapade lite förvirring, då smeders fruar tog namn efter berg, som kvinnliga soldater. Min anmoder Magdalena Berg var från Valoonien och hon var både en smed och en krigare. Hon var döpt efter en äng med ett franskklingande namn, men gav upp och tog soldatnamnet Berg i Sverige

———————————————-

När min farfar Olle Hedström och min farmor Ingrid Löf gifte sig 1932 10 15 så fick de i bröllopsgåva en släktkrönika av Martin* Nikolaus Mårtensson Lööf, min farmors far. Det var skrivet på maskin men orginalet finns nog hos någon annan släkting. Min morfar, Sven Andersson, fick en kopia och har fyllt i resten. Han har också kontrollerat kyrkböckerna och sedan har han lagt till berättelser om både min fars familj och min mors. Berättelserna om familjen mellan liljan och sjöbladet kommer också från min morfar och han har även berättat mer om min mormors familj