Min släktsaga

 Foto på denna webbsida: Katriina Mäkinen

Släktforskning är min nya hobby och jag har listat ut att jag är släkt med ätten Skanke, Blix och Bure väldigt långt tillbaka i tiden. Jag är inte av ätten Ulv. Jag har fått en massa hits med personer som också är släkt med dem på Family Tree DNA. Jag rekommenderar boken om Skankeätten av Robert de Robelin

Här kommer information om mitt släktträd. Är du släkt med mig så hör gärna av dig. Har du kommit längre tillbaka i tiden än jag eller hittar några fel, så säg gärna till

På min morfar och farfars sida så kommer släkten från Dalarna. Min mors släkt kommer från Gästrikland och min farmors från Jämtland. Jag har också samisk bakgrund på min farmors sida – från Västerbotten och Norge

Jag har också tre släktingar som är valooner och två var smeder. Jag är författare och född 1970 i Stockholm på Allmänna BB som inte finns längre

I Skandinavien har vi många vikingalegender som går tillbaka till gudinnorna Jord, Natt och Sol och gudarna Tor och Oden och Frej. Tor var åskans gud medan Tyr och Tyra var asagudarna som soldater bad till. Valoonerna kallades jättar och vanliga kallades människor. Det fanns dvärgar och småfolk också och en del påstod att det var samerna

Nedan:

Min farmors samiska bakgrund

Min farmors anor från Västerbotten av ätten Bure

Min farmors farslinje 

Min svärdslinje

Mina valoonska rötter 1 & 2
(min fars släkt är av smedsläkt och tog namnet efter en äng)

Mina valoonska rötter 3

Min riddarlinje av ätten Skancke

Min mors morslinje

Min morfars farslinje

Lite om olika släktnamn i min familj

————————————————

 

Min farmors samiska bakgrund

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
av valooner
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade de döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne

———————————————

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
En åttondels same
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

Min farmors mor:

Laura (Laila)* Erika Lind
Kvartssame
f 1881 02 10 vid Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

———————————————-

Gift med Martin Nikolaus Mårtensson Lööf
av Blix, Skanckeätten och av valooner (se nedan)
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

Min farmors mormor:

Erika* Karolina Larsdotter
Halvsame
f 1861 05 20 vid Dojnsjö, Vilhelmina
Piga

———————————————-

Om mamman var en same som gifte sig med en svensk, så var barnet en halvsame. Om pappan var en same så var barnet en same. I kyrkboken om Erika står det Fader okänd, men pappan var en svensk man i huset där hon gick piga. Mannen var gift och ville inte kännas vid barnet

———————————————-

Hennes mor:

Sara Erika Nilsdotter
Sydsame
f 1832 11 02 vid Dojnsjö, Vilhelmina

————————————————

Sara Erikas pappa tog namnet Nils och kom från ett annat län. Han hette också Arwel, men var inte släkt med den andra Arwel, som var nordsame. Denna Arwel var sydsame och hans föräldrar var rika för de ägde en gruva i Norge. Nils visade sig vara pedofil och Sara Eriksdotter fick inte gifta sig med honom och hennes föräldrar sa att de jagat bort honom. Men då var det för sent och hon var redan gravid. Hon gifte sig senare med andra män. Långt senare fick Sara Eriksdotter veta att hennes mamma Märet Sjulsdotter dödat mannen och att de inte alls hade jagat bort honom. Hans släkt kom och undrade varför Nils/Arwel var död och sa att tänkte döda barnet. Men man lyckades övertala dem om att de skulle få behålla barnet, som då var fyra år. De fick inga pengar, men det gjorde inget. Nils/Arwels föräldrar brydde sig inte om flickan eftersom det var en tös. Märet Sjulsdotter var en nordsame som flyttat söderut med sina renar, men man skrev in de andra släktingarna i kyrkoboken ändå. De kom egentligen från ”lappmarkerna” och var nomader och hade renhus söderut. Men till slut blev några faktiskt bosatta i Dåjman, som det hette då. Man fick inte skriva i boken att man var en nybyggare om man inte var det, man var inte tillåten att rösta vid tinget om man bara hade ett renhus. Men de här samerna fick rösta vid detta ting och de lovade att inte rösta vid andra ting. Då gjorde de förstås ändå och då fick de inte rösta alls någonstans längre och då blev de arga. Nils/Arwel var en sydsame och i Sápmi brukar man redovisa pappasidan i ett släktträd. Om pappan var en sydsame var sonen en sydsame, men om det var en flicka fick de välja själv mellan mamma- eller pappasidan

————————————————

Hennes mor:

Sara Eriksdotter
Halvsame
f 1795 06 28 vid Dojnsjö, Vilhelmina

Hennes mor:

Märet Sjulsdotter
Nordsame
f 1769 på Ormsjölandet, Åsele, Västerbotten
Renägare

————————————————

Gift med Erik Persson
av Bureätten
f 1766 11 01 vid Andersvattnet, Burträsk, Västerbotten
Bonde

————————————————

Hennes far:

Sjul Arwelsson
Nordsame
f 1738 07 20 på Ormsjölandet, Åsele
”Skattlapp” och nybyggare vid Dojnsjö

————————————————

Gifte sig med svenskan Märta Johansdotter
f 1730 i Åsele by
Nybyggardotter i Bäsksjö

Märtas pappa var nybyggare och plöjde den första åkern. Han hetter Johan Mattson och var från Österbotten i Finland

————————————————

Hans far:

Arwel Warniksson
Nordsame
f omkring 1700 på Rissjölandet, Åsele
”Skattlapp” på Rissjölandet

Hans far:

Warnik Ingelsson Risberg
Nordsame
f omkring 1680 på Rissjölandet, Åsele
Renskötare

Hans far:

Ingel Jonsson
Nordsame
f på 1600-talet på Rissjölandet, Åsele
”Skattlapp” och renskötare

————————————————

Tack till Kjell-Åke Lundström, släktforskare, och http://www.sijtijarnge.no

————————————————

 

Min farmors släkt från Västerbotten av ätten Bure

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
av valooner
En sextondels same
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————

Förr var reglerna så att om man var en sextondels same så fick man rösta i sametinget. Sametinget i Sverige öppnades 1 januari 1993. I födelseattesten hade de döpt honom till Ian, efter en släkting från Valoonien – men i kyrkboken blev det Jan och han kallades för Janne

———————————————

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
En åttondels same
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

Min farmors mor:

Laura (Laila)* Erika Lind
En kvartssame
f 1881 02 10 vid Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

———————————————-

Gift med Martin Nikolaus Mårtensson Lööf
av Blix, Skanckeätten och av valooner (se nedan)
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

Min farmors mormor:

Erika Karolina Larsdotter
Halvsame
f 1861 05 20 vid Dojnsjö, Vilhelmina
Piga

Hennes mor:

Sara Erika Nilsdotter
Sydsame
f 1832 11 02 vid Dojnsjö, Vilhelmina

————————————————

Sara Erikas pappa var en sydsame, se ovan

————————————————

Hennes mor:

Sara Eriksdotter
Halvsame
f 1795 06 28 vid Dojnsjö, Vilhelmina

Hennes far:

Erik Persson
f 1766 11 01 vid Andersvattnet, Burträsk, Västerbotten
Bonde

————————————————

Gift med Märet Sjulsdotter
Nordsame
(av samisk härkomst)
f 1769 på Ormsjölandet, Åsele, Västerbotten
Renägare

————————————————

Hans far:

Per Eriksson
f 1733 vid Lappvattnet, Burträsk, Västerbotten

————————————————

Gift med med Sara Mårtensdotter,
f 1732 vid Burträsk, Västerbotten.

Hennes far är:
Mårten Persson Granoxe
f 1701 07 29 vid Andersvattnet, Burträsk
Soldat

Granoxe är ett soldatnamn och är dialekt för ekorre

————————————————

Pers mor:

Margareta Abrahamsdotter
f 1711 02 02 vid Ljusvattnet, Burträsk, Västerbotten
+ 1786 i Vaasa, Finland

————————————————

Pers far:

Margareta gifter sig med Pers far,
Erik Persson Färill,
f 1707 02 24 vid Burträsk, Västerbotten
Soldat

Färill var ett soldatnamn och betyder fjäril

————————————————

Eriks far:

Per Johansson
f 1660 i Åbyn vid Burträsk

Hans far:

Johan Eriksson
f 1630 i Åbyn vid Burträsk

Hans far:

Erik Persson
f omkring 1600 i Åbyn vid Burträsk

Hans far:

Per Larsson
f omkring 1550 i Åbyn vid Burträsk

Hans far:

Lars Andersson
f omkring 1530 i Åbyn vid Burträsk

Hans far:

Anders Olofsson
f omkring 1510 i Åbyn vid Burträsk

Hans mor:

Brita Jonsdotter
f omkring 1485 vid Yttervik, Skellefteå

Hennes mor:

Lucia Andersdotter
Lilla Lussi i Viken
f 1462 vid Bureå, Skellefteå

Hennes far:

Anders Olofsson
f 1425 vid Bureå, Skellefteå

Hans far:

Olof Hersesson
Gamle Olof
f 1390 vid Bureå 1, Skellefteå

————————————————

Olof Hersesson, även kallad Gamle Olof,
är den tidigast säkerställde anfadern
för Bureätten. Hans far hette Herse

————————————————

 

Min farmors farslinje

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
av valooner
f 1937 10 30 i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

Min farmors far:

Martin Nikolaus Mårtensson Lööf
f 1877 02 04 i Öjarns by vid Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

———————————————-

Gift med Laura (Laila)* Erika Lind ovan
av samisk härkomst och av Bureätten
f 1881 02 10 vid Sunnansjö, Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

Martins far:

Mårten Nilsson Löf
f 1823 09 28 på Tullingsåsen vid Ström, Jämtland
Bonde

————————————————

Mårten gifter sig med en släkting, sin bryllings dotter
Marin Olofsdotter
av Blix, Skanckeätten och valooner
f 1832 07 28 på Öhn vid Ström, Jämtland

Marins mor heter Regina Nilsdotter och Reginas far Nils Mårtensson Strömlin, f 1767 10 08 på Öhn vid Ström. Hans far heter Mårten Andersson och Mårtens mor heter Kerstin Mickelsdotter. Hon är född 1711 på Tullingsåsen vid Ström, och är syster till Anders Mickelsson nedan

(Nils Mårtensson Strömlins mor hette också Regina Nilsdotter, f 1735 i Tullingsås by, och hon var gift med sin syssling Mårten Andersson, f 1733 på Öhn vid Ström – Nils Mårtenssons Strömlins far – ovan)

Marin var även Mårtens bryllings dotter på hans farmors sida

————————————————

Alltså = Marin Olofsdotter var Mårtens bryllings dotter på både hans farmors och farfars sida. Dessutom var Marins morfars föräldrar sysslingar (Nils Mårtensson Strömlins föräldrar). Nils Mårtensson Strömlin gifte sig med Marin Johansdotter Lin, f 1768 12 13 vid Strand, Ström, Jämtland. Hon var av Blix, ätten Skancke, av valoon och smed

————————————————

Mårten Nilsson Löfs far:

Nils Olofsson Löf
f 1777 10 13 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde

(Nils Olofsson Löfs syssling var Nils Mårtensson Strömlin)

Hans far:

Olof Andersson
f 1738 05 19 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde och häradsdomare

————————————————

Olof Andersson gifter sig med sin brylling
Anna Svensdotter, f 1741 på Näset, Ström

————————————————

Hans far:

Anders Mickelsson
f 1707 08 på Tullingsåsen, Ström, Jämtland
Bonde

Anders och Kerstins far:

Mickel Andersson
f 1671 vid Strand, Ström, Jämtland

————————————————

Mickels syster Gölin Andersdotter
f 1659 04 07 vid Strand, Ström Jämtland
gifte sig med Erik Hansson Blix
av släkten Blix

f 1646 09 20 på Grenåsen, Hammerdal, Jämtland

————————————————

Mickel och Gölins far:

Anders Jönsson
f omkring 1632 vid Strand, Ström, Jämtland
Nämndeman och bonde på Strand nr 2

Hans far:

Jöns Mickelsson
f omkring 1590 vid Strand, Ström, Jämtland
Bonde på Strand nr 2

Hans far:

Mickel Håkansson
f omkring 1560 vid Strand, Ström, Jämtland
Brukare av Strand nr 2

Hans far:

Håkan Mickelsson
f omkring 1530 vid Strand, Ström, Jämtland

Hans far:

Mickel Persson
f vid Strand, Ström, Jämtland

Hans far:

Per vid Strand
Bonde i Strand på 1400-talet

————————————————

Tack till Jan-Sören Lindh, släktforskare, och webbplatsen http://www.stenbanken.com

————————————————

 

Min svärdslinje

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
f 1937 10 30 i Enskede, Stockholm
Dataingenjör

Min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
f 1907 02 20 i Sundsvall, Västerbotten
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Gift med Ingrid* Elisabet Löf ovan
av samisk härkomst och av Bureätten,
Blix och Skanckeätten och av valooner
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Min farfars far:

Josef* Emanuel Hedström
f 1878 03 19 vid Grytnäs i Dalarna
Skräddare

Min farfars farfar:

Johan Olsson (Olofsson) Hedström
f 1837 07 06 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Skomakare

————————————————

Gifte sig med Anna Karin Stät
av valoonsk härkomst
f 18451207 i Stusshyttan, Grytnäs, Dalarna
Piga, skomakarhustru och smed

————————————————

Hans far:

Olof Larsson
f 1808 06 02 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning nr 14 ”Larses”. Arbetskarl

Hans far:

Lars Olofsson
f 1767 01 03 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning nr 14 ”Larses”. Sockenman

Hans far:

Olof Olofsson
f 1723 07 13 i Ingvallsbenning by, Hedemora
Bonde och sexman i Ingvallsbenning

Hans far:

Olof Larsson
f 1681 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Bonde i Ingvallsbenning

Hans far:

Lars Olofsson
f i Ingvallsbennings by, Hedemora

Hans far:

Olof i Ingvallsbennings by, Hedemora
f på Gotland

————————————————

Tack till Jens Lindström, släktforskare, och sidan: http://www.jenson.se/000/009/615.htm

————————————————

 

Mina valoonska rötter 1 och 2

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
f 1937 10 30 i Enskede, Stockholm
Dataingenjör

Min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
f 1907 02 20 i Sundsvall, Västerbotten
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Gift med Ingrid* Elisabet Löf
av samisk härkomst, av Bureätten,
Blix och Skanckeätten och av valooner
f 1911 08 04 i Söre by, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

————————————————

Min farfars far:

Josef* Emanuel Hedström
f 1878 03 19 vid Grytnäs i Dalarna
Skräddare

Hans mor:

Anna Karin Stät
f 18451207 i Stusshyttan, Grytnäs, Dalarna
Piga, skomakarhustru och smed

————————————————

Gif med min farfars farfar:

Johan Olsson (Olofsson) Hedström
f 1837 07 06 i Ingvallsbennings by, Hedemora
Skomakare

————————————————

Hennes far:

Carl August Myrsell Stedt
f 1823 09 03 i Jugansby, By, Dalarna
Färgarlärling, soldat och korpral på rote nr 60
i Stusshyttan i Grytnäs, Dalarna. Smed

Hans mor:

Cathrina Persdotter
f 1798 06 01 i Klostret, Husby, Dalarna
Piga i Capellansgården, organistfru och
fattighjon
i Färjan, Näs, By, Dalarna

————————————————

Gifte sig med Carl Eric Myrsell
f 1796 06 27 i Jugansbo by, Dalarna
Organist i Jugansbo by

Hans far hette Fredrik Theodor Myrsell f 1765 11 30 i Hyenshyttans by, Stora Skedvi, Dalarna. Hans far hette Hans Myrsell f 1718 06 27 i Gävle stad, Gästrikland. Han var organist, klockare, vaccinatör och skolmästare. Hans fru var Anna Magdalena Sahlstedt f 1721 09 23 i Hyenshyttans by i Stora Skedvi och hon var en madame, hennes morfar var en länsman i Stora Skedvi (Andreas Fahlén). Hans Myrsells far var Esaias Myrsell som var cornett (lägsta officersgraden vid ett husar- och kavalleriförband). Egentligen hette de Sell (Sälg), men sedan fick de byta sitt soldatnamn efter ett djur – och det blev Myrsell. Hade man ett dubbelnamn, var man lite knäpp och alla skojade och sa att han var lite säll och modig som en myra. Hans mor hette Magdalena Berg efter sin mamma, men hon var inte soldat. Hennes moder hette också Magdalena Berg, f i Vallonien vid floden Meuse på en äng närmast källan. Fadern hette Ian, också f i Vallonien vid floden Meuse fast vid flodens mynning utvid havet. Hon var smed. De var inte släkt med de andra från Valoonien, men kom från samma område. Magdalena var född på en äng, vars franskklingande namn hon bar, den närmast källan. Men hon tog också ett soldatnamn i Sverige eftersom hon var en krigare – därav namnet Berg. Se reglerna längst ner. Hon var född på samma äng som Eric Arctander Äng, men de var inte släkt. De pratade flammländska men det franska ordet för äng är prairie

————————————————

Hennes mor:

Margareta Olofsdotter
f 1761 02 24 i Klostret, Husby, Dalarna
Arbetarhustru

Hans far:

Olof Andersson Färglin
1731 10 11 i Möckelby, Dalarna
Bruksarbetare och färgare av lin

Hennes far:

Margareta Persdotter
f 1703 04 17 i Husby, Dalarna
Bondhustru

Hennes fader:

Pierre Meuse
f i Valoonien

————————————————

Gift med Margaret Meadow
f i Valoonien
+ 1706 i Dalarna i Sverige

Margaretas fader var valoon och tog namnet Per i Sverige. Han hade ett lustigt namn och kom från floden Meuse i Valoonien (nuvarande Belgien). Han var inte släkt med familjen Arctander. Familjen Arctander pratade flamländska, men dessa valooner talade franska. Per hette egentligen Pierre och han tog namnet Meuse eftersom hans fru var en smed och tog namnet efter en äng. Han var född på en äng på andra sidan av floden Meuse där folk var svarthåriga och inte rödhåriga. Hans fru kom från nära källan, men inte närmast och hon talade engelska och kallades för Meadow och hon var rödhårig och jättelång. Hon dog tre år efter dottern Margareta föddes och hon gavs bort till en bondfamilj i Husby som vore hon ett hittebarn. Fadern åkte tillbaka Valoonien och kom aldrig tillbaka. Margareta Persdotter fick två barn och dog när det tredje föddes. Det andra barnet dog som ung, men det första barnet blev lyckosamt och färgade kläder. Släktingar kom från Valoonien för att se hur det gått, men då ville man inte veta av dem. De var glada att deras barnbarn överlevt och fått många barn och de hördes aldrig av mer. De ville inte störa. Har man tre smeder i sin familj får man bära tre svärd på sin riddarsköld. Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

————————————————

 

Mina valoonska rötter 3

Min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
f 1937 10 30 i Enskede, Stockholm
Dataingenjör

Min farmor:

Ingrid* Elisabet Löf
f 1911 08 04 i Söre, Lit, Jämtland
Ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Gift med min farfar:

Karl Olof (Olle)* Oskar Hedström
av valooner
f 1907 02 20 i Sundsvall, Västerbotten
Sjömansgosse, expeditionsvakt och
ambassadpersonal i Bonn och Prag

———————————————-

Min farmors far:

Martin Nikolaus Mårtensson Lööf
av Bureätten, Blix och Skanckeätten
f 1877 02 04 i Örjans by, Ström, Jämtland
Arbetsman, timmerman och snickare

———————————————-

Gift med Laura (Laila)* Erika Lind
av samisk härkomst och av Bureätten
f 1881 02 10 vid Sunnansjö, Fjällsjö, Jämtland
Snickarhustru

(Martin och Laura är släkt på långväga håll.
Deras gemensamma anor är Zakris Larsson,
f omkring 1620 i Finland, gift med Karin,
f omkring 1620 vid Fjällsjö, Jämtland.
Zakris och Karin flyttade till Lungsjön, Ramsele, Västernorrland.
Sönerna Zakrissons bodde i Havsnäs, Alanäs och Tåsjö – i Jämtland)

———————————————-

Hans mor:

Marin Olofsdotter
f 1832 07 28 på Öhn, Ström, Jämtland

Hennes mor:

Regina Nilsdotter
f 1798 06 11 på Öhn, Ström, Jämtland

Hennes mor:

Marin Johansdotter Lin
f 1768 12 13 vid Strand, Ström, Jämtland
Smed

———————————————-

Gift med Nils Mårtensson Strömlin
f 1767 10 08 på Öhn, Ström, Jämtland
+ 1808 12 .. på Öhn, Ström, Jämtland

———————————————-

Hennes far:

Johan Pettersson Fjellman
f 1731 i Lit by, Jämtland
Soldat

Hans far:

Petter Johansson Fjellman
f 1707 05 19 i Kallsta by, Lit, Jämtland
Förare och sergant

———————————————-

Petter hette Petrus på latin. I sitt första gifte var han gift med
Ingeborg Olofsdotter
f 1695 i Näskott, en dalgång i Jämtland

Ingeborg var min anmoder och hon var släkt med Måns Jussesson, men Petter och hon var inte släkt med varandra.

I sitt andra gifte var han gift med
Sara Danielsdotter
av ätten Ulv
f 1718 10 22 på Frösön, Jämtland 

Hon kallades för Damin (Damen) – för att hon var en dam. Hon fick flera barn och är släkt med svenska kungligheter, men de är inte släkt med Arctander

———————————————-

Hans far:

Johan (John)* Eriksson Fjellman
f i Valoonien
Rustmästare och förare i Lungre, Kyrkås

———————————————-

Gift med Ingeborg Eriksdotter Skancke
f 1673 i Korsta by, Lit, Jämtland

De träffades båda i Uppland och bodde där länge. Hon var av ätten Skancke och släkt i rakt nedstigande led från Jöns Karlsson Skancke f omkring 1407 i Hov, Hackås, Jämtland. Han var son till Karl Pedersson Skancke f 1360 i Hov, Hackås, Jämtland. Han hette Carolus Petri på latin och var adlad av Karl Knutsson Bonde. Han var i rätt nedstigande led släkt med Erik Blodyx Haraldsson, kung i Norge efter fadern 933. Han var f omkring 895 och dog 954 i England. Han är släkt med nu levande norska kungligheter. Hans fader var Harald Hårfagre, f omkring 850 och dog omkring 933. Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

———————————————-

Johans far:

Han hette Eric Arctander Äng och han var en valoon som var smed. Han var född vid floden Meuse i Valoonien, nuvarande Belgien. Han var stor som ett hus och hade händer som dasslock och han älskade en svensk krigarkvinna, en valkyria. Hon kallades för ”Fjellan”, för hon var en riktig fjälla – men hon kom inte från fjällen. När hon dog av ålder så tog hennes son värvning och tog hennes namn för att hedra hennes minne. Hans soldatnamn var Fjellman, se reglerna längst ner. Han var släkt med Niels Arctander i rakt nedstigande led som var född 1490 på Sjelland i Danmark. Niels Arctander var släkt med norska kungligheter. Eric Arctander Äng var född på samma äng som Magdalena Berg, men de var inte släkt. De pratade flammländska men det franska ordet för äng är prairie. De kom från den södra sidan av floden Meuse där folk var rödhåriga. På norra sidan var de svarthåriga. Detta enligt min morfar Sven Andersson som fått det av min farfar Olle Hedström

———————————————-

 

Min riddarlinje

Den fortsätter här:

Ingeborg Eriksdotter Skancke
f 1673 i Korsta by, Lit, Jämtland

———————————————-

Gift med Johan (John)* Eriksson Fjellman
f i Valoonien
Rustmästare och förare i Lungre, Kyrkås

———————————————-

Ingeborgs far:

Erik Eriksson Skancke (hennes namn)
+ 1637 i Jämtland

Hans mor:

Elisabet Eriksdotter Skancke
f 1535 på Åkeräng, Sunne, Jämtland

———————————————-

Gifte sig med Måns Jussesson
f 1530 i Faxnälden, en dalgång i Näskott, Jämtland.

Han gifte sig sedan i sitt andra äktenskap med
Cleo Arctander
f 1555 01 09 i Stjørdal, Nord-Trøndelag, Norge

Hon var valoon och en en ättling till Niels Arctanders kusin och inte släkt med norska kungligheter

———————————————-

Måns Jussessons far hette Jusse i Svenåsen och han var f omkring 1510 i Faxnälden, en dalgång i Näskott, Jämtland. Han blev dräpt 1567 av Olof Gunnarsson i Faxnälden. Jusses far hette Olof Guttormsson f 1460 i Ångsta by, Lockne, Jämtland. Hans far hette Guttorm Jonsson f 1426 på Näset, Ångsta, Lockne, Jämtland. Fadern hette Jon Blix f omkring 1400 på Klockåsen, Näs, Jämtland. De bodde nära altaret där man offrade till gudarna. Hans fader hette Magnus Eriksson Blix f 1380 i Jämtland och han var släkt i rakt nedstigande led av Birger Jarl, det var tre söner emellan. Det var inte Magnus Ladulås utan Erik Birgersson. Hans son hette Erik Eriksson och hans son med. Sonen Magnus Eriksson tog namnet Blix när han äktade prästens dotter. Birger Magnusson (Birger Jarl) var f 1210 i Bjälbo i Östergötland och var en svensk jarl och storman som styrde informellt över Sverige som sin sons förmyndare. Kung Valdemar var inte hans biologiska son, för hans fru blev våldtagen av en Ulv. Men han blev ändå kung, för han var född inom äktenskapet och man behöll honom. Kung Valdemar hatade ätten Ulv och tog namet Valdemar Birgersson. Birger Jarl grundade Stockholm 1252

———————————————-

Elisabets far:

Erik Jönsson (hennes namn)
f 1485 i Bjärme, Jämtland
Kyrkoherde i Sunne

Hans mor:

Ingrid Jönsdotter Skancke
f omkring 1455 i Marieby, Jämtland

———————————————-

Gifte sig med Kettil Kettilsson Blixt från Bjärme
f 1455 i Hackås by, Jämtland

Han sprang med budkavlar och var snabb som blixten. Han var inte av ätten Blix. Men familjerna gifte in sig i varandra. Deras son Olof Jönsson Blix (mammans namn) tog namnet Blix när han gifte in sig i prästfamiljen och blev Herr Olof, kyrkoherde på Rödön. Kettil Kettilsson hade också en bror Jöns Kettilsson, men det var inte han som gifte in sig i Skanckeätten.

———————————————-

Hennes far:

Jöns Karlsson Skancke
f omkring 1407 i Hov, Hackås i Jämtland
Riddare, lagman och bonde i Billsta, Hackås, Jämtland

Jöns far:

Karl Pedersson Skancke
f omrking 1360 i Hov, Hackås, Jämtland
Riddare och jordägare i Hov

Platsen där han bodde såg ut som en hästsko och det var inte ett gryt. Men de kallade platsen för hovet, för det var där de höll hov på skoj. Karl Pedersson hette Carolus Petri på latin och han tog sig en vapensköld med en skank på, ett bepansrat ben med en riddarsporre. Och då var man en stjärna. Han blev adlad av Karl Knutsson Bonde och han fick inte ha en krona på sin sköld, fast han var dubbad till riddare. Men han var en tempelriddare och bar en krona ändå. Skölden hade tre fjädrar från en struts, som han sett på riktigt vid det kungliga hovet i Stockholm. Strutsen var hans favoritfågel och efter det hade alla strutsfjädrar på sina sköldar och alla sa att viktiga struttade runt. Alla sa att Karl Pedersson var listig som en räv

 

Min mors morslinje

Min mamma:

Karin* Elenora Andersson, f 1948 på Allmänna BB i Stockholm. Där var även jag född, men det finns inte längre. Vi är båda döpta i Hjorthagens kyrka i Hjorthagen, som ligger bredvid Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad. Hon var registrator och arkivarie

———————————————-

Min mamma gifte sig med min far:

Jan (Janne)* Lennart Hedström
av samisk härkomst, av Bureätten och Blix
och av Skanckeätten och med valoonska rötter
f 1937 10 .. i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————-

Min mormor:

Henny* Ingegerd Larsson
f 1924 08 29 i Säggeby, Ockelbo, Gästrikland
Stationerad på Flygvapnet i Stockholm

Min mormors mor:

Karin Östlund
f 1904 05 19 i Säggeby, Ockelbo, Gästrikland

Min mormors mormor:

Karin (Katarina)* Forsberg
f 1863 10 30 i Tönsen by, Hanebo, Gästrikland

Hennes mor:

Margta Nilsdotter
f 1830 07 24 i Tönsen by, Hanebo, Gästrikland

Margtas mor:

Karin Nilsdotter
f 1794 11 05 på Hårgalandet, Segersta, Gästrikland

———————————————-

Karin Nilsdotter gjorde Hårgalåten till minne av sin mormor som dog året innan hon föddes. Den spelades i Gästrikland och i hela Dalarna på logarna där

———————————————-

Hennes mor:

Christa Jönsdotter
f 1753 på Hårgalandet, Segersta, Gästrikland

Christas mor:

Ella Olofsdotter
f i Gästrikland
+ 1793 i Gästrikland
Änglamakerska

———————————————-

Ellas pappa hette Olof Olofsson och han hade en tvillingsyster som var handikappad och dövstum. Deras pappa hette också Olof Olofsson och hans pappa hette Olof. Ellas mamma hette Ida och var född i ett annat län. Detta efter min morfar Sven Andersson från Dalarna som dog ifrån min mormor Henny Andersson från Ockelbo

———————————————-

Ellas moder:

Ida (Liljan)*
f i Vänersborgen mellan liljan och sjöbladet
Piga

Idas mamma var piga och f i Vänersborgen och hennes far var från familjen som bodde mellan liljan och sjöbladet. Ida och Anna Hansdotter nedan var kusiner. De kallade Ida för Liljan för att hon var så vacker och då menade man vita näckrosor för man hade aldrig sett en lilja i Gästrikland. De vita näckrosorna växte i kärnar i Dalarna. Idas mamma var en oäkting och Ida var väldigt lik sin mor och hennes moder bar den vita liljan. Idas far var en page som tagit värvning i Vänersborgen och de var för unga för att gifta sig. Pojken dog i ett krig och Idas mamma gifte sig med en man av en fin familj. Ida fick växa upp hos sin mammas släktingar i Gästrikland. Ingen av dessa var av ätten Ulv, som är släkt med nu levande svenska kungligheter. Ätten Ulv som gifte in sig med denna familj bar en röd lilja. Den röda liljan bars av en fin familj i Frankrike, men de var inte släkt. De som bär den röda liljan i Frankrike är inte släkt med den svenska kungafamiljen, men det är många som tror det eftersom de är av Bernadotte, en general som var släkt med Napoleon  

 

Min morfars farslinje

Min mamma:

Karin* Elenora Andersson, f 1948 på Allmänna BB i Stockholm. Där var även jag född, men det finns inte längre. Vi är båda döpta i Hjorthagens kyrka i Hjorthagen, som ligger bredvid Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad. Hon var registrator och arkivarie

———————————————-

Min mamma gifte sig med min far
Jan (Janne)* Lennart Hedström
av samisk härkomst, av Bure och Blix
av Skanckeätten och med valoonska rötter
f 1937 10 .. i Enskede, en förort till Stockholm
Dataingenjör

———————————————-

Min morfar:

Sven Andersson Lönn
f 1922 05 14 på Nr 25 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Förbrytare och hamnarbetare

———————————————-

Min morfar arbetade som förbrytare vid en gruva som ung i Dalarna. Vid öppna gruvor så eldade man eldar på stenen och sedan hällde man iskallt vatten på klippan och den sprack och sten ramlade ner i gruvan. Han hade ett spett och stod på kanten och hackade i berget. Hade man otur åkte man ner i gruvan och kunde dö. Att vara förbrytare var farligast, de som kom efter kallades efterbrytare. Många som hade detta jobb var mördare och farliga så ordet förbrytare bytte sedan mening och kom att betyda att man var kriminell. I lumpen kalladas han för Lönn, efter trädet, för de tyckte han var en sådan fin soldat. Han bar sitt soldatnamn med stolthet och låg vid Frösundavik, nära Solna i Stockholm, som ung under andra världskriget. Det var under den stora nedsläckningen, då man släckte alla eljus så att tyska bombarplan inte skulle se Stockholm och bomba staden. Då kom många judar på flykt till svenska hamnar då de inte syntes. Det finns en fin psalm som handlar om det, en psalm som min morfar tyckte om. Den heter Var inte rädd (Psalm 256). Den sjöng vi på min dotters begravning. Min morfar var min gudfar

———————————————-

Min morfars far:

Anders Persson
f 1884 02 05 på Nr 40 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Fabrikör, byggnadssnickare och smörjare

Min morfars farfar:

Per Nilsson
f 1844 08 19 på Nr 40 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna
Bonddräng

Hans far:

Nils Nilsson
f 1803 11 07 på Nr 32 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

Hans far:

Nils Persson
f 1766 06 16 på Nr 32 Hanserkersgården
vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

Hans far:

Per Nilsson
f 1732 12 23 i Övermo by, Leksand, Dalarna

———————————————-

Per Nilsson gifte sig med
Anna Hansdotter
Oäkting

f 1739 vid Vestannorets kärn nära Leksand i Dalarna

Anna Hansdotter kom från en fin familj som bodde mellan liljan och sjöbladet vid sjön Vänerns utlopp. Hon var kusin med Ida, vars mamma var en piga. De var inte av ätten Ulv och familjen flyttade sedan till Skara och blev en prästfamilj. Anna föddes av denna fina familj i Dalarna och de gav bort barnet som om hon vore en hitteflicka. Per köpte den finaste gården i Dalarna – Hanserkersgården – till henne som en morgongåva, för hon hade släkt därifrån. Hans-Erker, som inte var en släkting, bodde på undantaget tills han dog närmast kärnen. Detta enligt min sanna far, min morfar Sven Andersson, som dog på julaftons morgon 1997 i Hjorthagen, nära Värtahamnen mitt emot Lidingö, en ö i en stad. Hjorthagen har fått sitt namn eftersom det var ett hägn med kungligheternas hjortar och renar och jag och min morfar bodde på Jägarberget när jag var liten. Han dog på Dianavägen som var döpt efter jaktens gudinna och jag bodde som liten på Hubertusgatan som är döpt efter hubertusjakten, en engelsk jaktform som går ut på att jaga räv

———————————————-

Hans far:

Nils Olofsson
f i Gästrikland

Hans far:

Olof i Gästrikland

———————————————-

Lite om olika släktnamn i min familj

Soldatnamn var vanliga i min familj. Om soldaten var fin fick de ta namn efter en växt. Om de var modiga fick de ta sitt namn efter ett djur. Var de hemska fick de heta något elakt, men man behövde dem ändå. De mediokra fick ta sitt namn efter en annan soldat som dött eller slutat och ingen ville ha ett namn efter någon som dött – men de klarade sig lite bättre om de fick veta det. Om de var väldigt viktiga fick de ta sitt namn efter ett träd och barnet efter en vinkel. Engelska soldater gav sina barn ett roligt namn med en ”angle”, så där lite med glimten i ögat. Men svenskar var mer bokstavliga och döpte sina barn till Rät, Kant och Nord. Kvinnliga soldater tog sitt namn efter ett berg eller en kulle. Om man hette ett dubbelnamn som var man knäpp och läskig, men om man tog det hela med humor var man lite skoj. De läskiga soldaterna var alla rädda för, men det dödade flest. De med humor brukade stå för underhållningen när alla behövde livas upp.

Smeder som var valooner tog sitt namn efter en äng. Om kvinnan var en smed bar hon namnet efter en äng och mannen tog namnet efter en ström eller ett vattendrag. Smeder bodde vid floder eftersom de krävdes mycket vatten att smida och försäljning skedde via vattenleder. Om mannen var en smed tog hon namnet efter ett berg eller en kulle för hon gick till skogs för att han stod hela dagar och nätter och bankade. Ibland flyttade hon bort en bit och bodde med barnen längre från floden för de fick så mycket skumraskbesök längs båtlederna. Detta skapade lite förvirring, då smeders fruar tog namn efter berg, som kvinnliga soldater. Min anmoder Magdalena Berg var från Valoonien och hon var både en smed och en krigare. Hon var döpt efter en äng med ett franskklingande namn, men gav upp och tog soldatnamnet Berg i Sverige

———————————————-