Ätten Stenbock från Värmland
Nils Isaksson
f 1821 i Föllinge i Jämtland
Gift med
Kerstin Ersdotter
f 1838 01 16 i Föllinge i Jämtland
Kerstins far hette Erik Larsson f 1800 03 18 i Föllinge. Hans mor hette Ingrid Ersdotter f 1769, d 1814. Hennes far hette Erik Bengtsson f 1726 01 18 i Hallen i Hammerdalen. Hans far var rusthållare Bengt Olofsson Dunderhake f 1689, d 1741 04 23 på Fyråsen vid Hammerdalen. Hans fader hette Olof Jönsson Dunderhake – se mer info under familjen Niurenius
Nils far:
Isak Isaksson
f 1791 07 24 vid Lägden by vid Föllinge
Dräng vid Häggsjön vid Hotaget och torpare i Lägden by vid Föllinge
Isaks mor och far:
Ingeborg Eliasdotter
f 1756 04 07 i Handog i Lit
Piga i Granbo, Ås
Gift med
Isac Ersson
f 1755 09 17 i Lägden by vid Föllinge
Sockenskräddare vid prästbordet och torpare vid Lägden by vid Föllinge
Isac hade en halvbror som hette Anders Ersson-Bredberg som var f 1746 01 08 vid Lägden by vid Föllinge. Han var nybyggare vid Rörvattnet och hade tagit namnet på huset efter rören som växte i vassen, det vi nu kallar cigarrer. De heter egentligen bredkaveldun. Stt eget namn hade han tagit efter berget Bredberget i Dalarna, där han varit. Det ligger 20 km nordväst om Ludvika
Ingeborgs fader:
Elias Persson
f i Handog i Lit
Elias Persson och hans fru Anna Pålsdotter var de första som lät döpa sig och gifta sig i Handog. Det vuxedöpte sig och gifte sig vid kusten. Hans föräldrar ägde en dansbana i Handog och han växte upp där men avskydde det. Han växte upp med fester och ståhej. Anna Pålsdotters far Pål hjälpte paret ett flytta från Handog till Ås. De fick sju döttrar
Elias mormor träffade en man av ätten Stenbock, som stammar från Värmland. Han fick nio barn med sin fru och två med Elias mormor. Pojken tog han hem, men tösen – Elias mamma – fick hon behålla. Herr Stenbock bar en gul sköld med en svart bock på. Elias valde en vit sköld med skogsstjärnan på, Värmlands landskapsblomma. Landskapsäpplet i Värmland heter Stenbock efter äppelsorten som är vanlig där. Det var Elias morfar, Herr Stenbock som startade kyrkboken